Va?!?!
Efter att ha strejkat en vecka går min dator plötsligt att sätta på. Jag förstår inte varför. Men det gör inget, jag passar på att frossa i realityserier medans tid är!
OCH de ringde från en blombutik idag, jag ska få blommor!! Undrar av vem. Kul iaf!
Träningsdagbok 1
Jag tränade i onsdags, för första gången på... 7 månader ungefär. Gissa om jag har träningsvärk överallt? Svaret är ja.
Passet började med E-type, det tycker jag är dålig stil. Första låten är som första intrycket, den går inte att ta tillbaks. Och att välja något som är mycket intetsägande samtidigt som det är dåligt och gammalt är bara idiotiskt. Sen kan det komma hur mycket Lady GaGa som helst, det är ändå kört i peppfaktor. Och visst, jag förstår att alla gillar olika musik och att det inte går att vara alla till lags. Men välj en person, välj mig, att vara till lags. Jag gillar faktiskt det mesta. Bara det inte är svenskt, stönigt och pinsamt. E-type är pinsamt. Sen gillar jag ofta det jag har hört. Det stämmer in på alla, så kör typ, footlose eller mamma mia eller nåt så har vi nåt för alla åldrar. Utom män. Men dem är det väl ingen som bryr sig om ändå. De är ju faktiskt i minoritet på Styrka medelgympapassen.
Självklart finns det ändå några män där, de är alltid extremt bra på att göra armhävningar på tårna i närheten av mig, så jag får mindervärdeskomplex med mina spagettiarmar som orkar tio armhävningar på knäna en extremt bra dag. Men det är ju bra att ha någon bättre att jämföra sig med, något att sträva efter.
I övrigt måste jag konstatera att jag mognat som människa sedan jag senast gick på gympa, då var jag nämligen väldigt fördömande och mån om att kunna alla steg. Nu bryr jag min verkligen inte om andra gör fel, eller om jag gör det, eller hur de andra ser ut. Jag tycker helt enkelt att det är kul, svettigt och bra att det är fler där som tar tag i sina liv och utövar lite friskvård och antistress.
Eeeh nu fick jag lite bråttom, tjing!
Junk, and stuff
Eventuellt kommer hon vakna snart, eftersom jag lyssnar på humorhimlen i P3, vilket får mig att fnissa mycket mycket högt. Det är jättekul att jag nu även börjat lyssna på morgonpasset. Idag gick jag in i bussdörren på väg till skolan, men jag var glad ändå eftersom jag garvade för migsjälv in såkallad public. Det får mig alltid att känna mig som de första med headset kände sig. Just det, psykotiska. Alltid en härlig känsla på morgonen.
Det senaste i skolan är tyvärr att det är dåligt med TV, radio, minnen, tankar och allt annat som tar en bort från nuet. Mår man bara i nuet mår man som bekant som en prins. Om nu inte nuet suger. Då ska man leva i nuet för att orka ta itu med det och alltså få en bättre framtid. Fast det får man inte låtsas om, för då kör det ihop sig och så börjar man undvika det jobbiga igen genom att fokusera på att man någon dag kommer ha det kul.
Förstår ni? Jag förstår inte riktigt. Men visst låter det bra? Eller? Aaaah jag vet inte riktigt.
Alla blir i alla fall extremt provocerade av dethär, jag blir mest konfunderad. Det både säger emot och säger inte emot allt mitt sunda förnuft säger mig.
Det är ju klart man inte bara ska leva för att må bra, men det är väl inte direkt en dålig biverkning? Själv gillar jag att inte ha brutalmycket ångest varje dag... Men det är kanske bara försvarsbeteende från min sida.
Det var dagens akademiska fundering.
Sen är det ju tydligen snöstorm, det vill säga, det blåser samtidigt som det snöar. Förlåt, men jag blev faktiskt besviken. Jag hörde på radion i morse att det skulle bli snöstorm, och vad blir det? Knapp kuling med snö i. Visst, det är äckligt med snö innanför kragen, men liksom, bussarna gick, jag blåste inte omkull (det är väl inte för mycket begärt? Så mycket väger jag inte faktiskt) jag fick lite snö i ögonen och det var ju kallt och så. Men var är tromben? Var är de flygande hustaken? Jag bara undrar. Ordet storm är uppenbarligen helt steriliserat nuförtiden.
Idag ska jag börja träna. Bara för att trotsa vädret. Och även möjligen min extremt dåliga kondition. Och få en anledning att köpa nya snygga träningskläder. Yes. Allt som berättigar konsumtion är bra.
BBL
Måndagsfilosofierande i Simone de Bevouirs fotspår (djupt)
Jag får självklart låna Ms dator men det känns så drygt att hänga över den hela dagarna. Så jag har kommit igenom Simone de Bevouirs debutroman den här veckan.
Den är väldigt konstig. Bra skriven, absolut, Simone är definitivt ingen Jens Lapidus, hon skriver hela meningar och har ett mycket vackert språk. Men konstig är boken likväl. Alltså, hon var väl känd för att vara feminist? Jag har läst hennes memoarer, hon var definitivt feminist. Hon och Sartre levde i ett öppet förhållande och det var ju skumt, men båda verkade glada över det och låg runt båda två.
I boken däremot, Francois är evigt trogen sin muppiga särbo, som blir hopplöst kär i en superjobbig liten fjortisbrud. Han ligger visserligen inte med henne, men han pratar om att göra det MED Francois. Va?! Vem diskuterar hur kär man är i någon annan med sin tjej? Vem orkar lyssna på det? Och varför? Är det svårt att bara inse att man kanske inte ska vara ihop om den ena parten hela tiden förför andra. Och dessutom skyller det på "mitt eviga behov av erövringar". Och vilken feminist köper det? Bah' jaja såklart han behöver ligga runt, han är ju man. Alltså, det låter för mig mycket mer som en förortshemmafru som röstar på det blåaste partiet som finns och tar hand om kidsen samtidigt som hon dirrigerar städerskan ("Nu betalar vi ju faktiskt Svetlana vitt, det känns ju bara sååå rätt i tiden") och sippar en G&T klockan tre på eftermiddagen. Om de orden skulle falla ur den kvinnans blonderade huvud så skulle jag i alla fall inte bli förvånad. Men att en bohemisk, feministisk, fransk medelålders kvinna utan barn men med egna inkomster skulle tycka att det är ok att män gör vad de vill så länge de kommer hem till den husliga härden åtminstone tre kvällar i veckan. Det är chockerande för mig.
Men jag antar att det visar hur långt vi ändå kommit sedan 1900-talets mitt. Samhället har till exempelt accepterat att kvinnor har en egen sexualitet. Det är rätt stort. Om man tänker på att vi mest var ägodelar som växlades från pappor till deras polare för en juste liten hemgift. För att odla goda relationer mellan män. Som att bjuda på en riktigt god whisky på fredagkvällen ungefär. Antar jag.
Så det är klart jag är tacksam för att samhället går frammåt, och för det perspektiv jag får av att läsa gamla, goda böcker.
Problemet är väl egentligen att samhället inte har börjat bli mer jämlikt på ett bra sätt. Istället för att kvinnor objektifieras mindre objektifieras män allt mer. Fler och fler män får anorexi, bullimi och body dysmorfic disorder.
Istället för att män börjar hjälpa till mer hemma anställer vi städerskor och slänger in kidsen på dagis allt tidigare. Istället för att män börjar jobba mindre när de är småbarnspappor öppnar kvinnor eget företag under mammaledigheten. Gissa vem det går ut över. Kidsen. Barnen som skär sig allt mer i armarna, modehetsar allt mer, mobbar varandra lika mycket som förut, smshetsar varandra till mord, med mera. Det är ju helt sjukt.
Det finns argument för att barn mår bättre ju mer rättigheter kvinnor får, och det är klart jag håller med. Barn mår bättre nu än till exempel under 1800-talet. Och på medeltiden tror jag inte ens att det fanns barn. Bara arbetskraft. Min slutsats är nog att de som kan borde ta sig mer tid till att städa, tvätta och gulla med sina barn. Och ju snabbare vi får bort fördomen om att kvinnor är bättre på det där, vill det mer och har mer tid till det än män - desto bättre. För jag tror att alla tycker att det är ungefär lika tråkigt att diska.
Livet leker
Åkej, vad har jag för inkomster? Denna månad helt ok, eftersom CSN är svin som tror att studenter är kapabla till att spara pengar från januari till maj. Har de inte hört talas om att man får lön månaden efter man jobbat? Tydligen ska man klara av att jobba i april, då man ju som bekant läser på heltid. Organisationsteori. Tydligen en mycket krävande kurs. Woohoo. Och om någon trott att jag kommer kunna spara pengar nu tror de fel. Jag behöver nämligen ett träningskort. Visserligen för att jag inte köpte något i höstas. Då köpte jag istället kläder. Go me.
Ibland undrar jag om jag är så smart som jag tror. Jag har varit extremt neurotisk med pengar, nu är jag tyvärr mer laid back och visst, jag mår bättre, men jag har ju mycket mindre pengar!
Jag är faktiskt i alla fall inte pank, än, det är jag nog på söndag, men då har det i alla fall hållit hela månaden. För en gångs skull måste jag nog säga. Det är inte det att jag inte klarar mig på CSN, det är mer att jag inte har något extrajobb. Eller sommarjobb för den delen. Jobbar visserligen på det. Eller ja, egentligen behöver jag ju min dator för att skriva CV. Men man ska inte hänga upp sig på detaljer. Har jag hört.
Nåja, nog gnällt. Jag har gått tre promenader på tre dagar! Jag är galet duktig! Alla promenaderna var på en timme. Det är typ, sjukt duktigt. Jag mår faktiskt mycket bättre också. Jag har gjort solhälsningar varje morgon i en vecka, jag inbillar mig att mitt låga blodtryck mår lite bättre. Och inbillning är ju fantasins moder. Eller hur det nu var.
Något annat är att min syster är i England, lyckligen framkommen uppenbarligen, jag hoppas hon kommer trivas. Och börja blogga igen. HINT HINT. =D
Nu ska jag avsluta med att lista allt jag vill ha men inte har råd med
- En imac
- En iphone
- En ny frisyr, frisörklippt
- En ny soffa
- Kläder, igen
- Något sätt att få grannen att bli av med sina lungor så han inte kan spela trumpet längre (har hört att hit-men kostar attans mycket pengar. Kan även vara olagligt. Får kolla upp det... )
Det beror på dagsläget
Jag är verkligen en binge-bloggare. Men något ska man ju överdriva till sin spets när man väl gör det, så varför inte bloggandet som ju andra kan njuta av. Bättre det än att äta åtta smörkrämsbakelser på fem minuter.
Tänkte att jag inte skulle göra mig en till kopp kaffe eftersom jag ska fika med H senare idag, MEN sen kom jag på att kaffe är blodtryckshöjande och mitt blodtryck är crazysuperlågt. Så jag får dricka obegränsade mängder. Go mitt nyårslöfte. Dessutom har jag byggt upp en eftermiddagstolerans och kan (läs: måste) nu dricka kaffe även efter klockan 17 utan att ligga vaken hela natten. Jag visste väl att praktiken skulle föra med sig andra fysiska förändringar än förtvinade muskler, ryggskott och lönnfetma. (På grund av stress, stress och ja, mer stress!)
Dessutom *yaay* är en av mina favoritvänner tillbaks i Uppsala! Ja! Nu har jag någon att börja träna med igen. Hurra!
Å vad härligt koffeinstinnad jag känner mig. Nästan så att jag får lust att springa in i Ms rum och skrika och hoppa och berätta att jag köpt en överraskning. Möjligtvis är det en självisk och påtvingad överraskning, men hon blir kanske glad ändå! Eller arg. Det är lite av ett vågspel. Det hela är mycket spännande.
En annan rolig sak är att min dator verkar må bättre. Eller grafikkortet i alla fall. Internet hänger sig fortfarande med tre minuters mellanrum. Ja, rebootknappen är min andra navel.
Jag tog en stärkande promenad igår och ska ta en idag också. Får en enorm lust att börja jogga igen, inte bara för att köpa snygga träningskläder... Min kropp mår faktiskt bättre än på länge. Jag har börjat göra solhälsningen på morgnarna och intalar mig att det höjer mitt blodtryck lite.
Jag kan ju passa på att berätta hur det känns att ha lågt blodtryck. Som en konstant baksmälla! Inte jättekul. Jag är trött som synden, yr konstant, när jag reser mig får jag käcka svarta fläckar framför ögonen och mest av allt har jag ont i huvudet som ingen värktablett kan råda bot på. Men idag känns det alltså marginellt bättre. Problemet är ju att jag naturligt reagerar på symtomen genom att vila, vila, vila lite mer och försöka DRA NER på kaffe. Dåligt, dåligt, dåligt och jättesämst.
Men nu ska det bli ändring, ta mig tusan!
För övrigt är det extremt skönt att vara obakis på söndagmorgnar. Jag gillar det. Skarpt. Bakis kan man vara på tisdagar, det är ändå en skitdag tycker jag. Rättelse, en ond dag.
Appropå språkpoliser är det nu två personer som påpekat att jag verkligen blommat ut. Känns ju fint att veta att mina glansdagar är över.. ;)
UPP blommar man. Upp.
My take on the evolution
Saker som får mina jägar-samlar-gener att skutta av glädje är: vetskapen om att det finns ett till kaffepaket i skåpet när det gamla är slut. Refillförpackningar. Att lägga upp små lager av till exempel majskornsburkar. Att läsa kokböcker. Att plocka bär. Att köpa saker...
Saker som väldigt bekvämt kan förklaras av jägar-samlar instinkter:
Damm, jag samlar damm, det är bara genernas fel. Inte lathet, gener.
Den lilla bilringen runt magen - gener! Min kropp samlar fett, det är helt naturligt, inget träning kan förhindra och dessutom jättebra för artens fortlevnad.
Överdrivet mycket prylar, kläder, m.m. - gener! Mina samlargener samlar kläder och mina jägargener är ständigt på jakt efter nya klädbyten! Så logiskt och underbart.
Bortförklaringsaspekten är en av de största anledningarna till att jag gillar evolutionsteorin så mycket. (Kom ihåg att det bara är en teori) Man kan förklara allt med hjälp av den.
Exempel: Varför kan du inte bara välja EN av dina tretton pojkvänner? Svar: Det är på grund av evoultionen, ju fler fäder som tar hand om mina barn desto större chans att överleva, dessutom letar jag efter den perfekta hanen att korsa mina egna formidabla gener med, och sånt kan ta tid.
Vattentätt.
Varför är du så sur? Svar: Mina gener har begåvat mig med ett antal känslouttryck, de är naturliga reaktioner och dem är det minsann viktigt att lyssna på. Jag är inte sur för att du inte ger mig allt ditt godis, det är mina gener som är sura. Kan ju inte jag hjälpa.
Dricker jag överdrivet mycket kaffe? Någonting i mina gener säger att kaffe är bra för mig, det är därför jag dricker det!
Och så vidare...
Sedan finns det såklart baksidor av bortförklaringen, som dödlig fetma, hording (att inte kunna slänga något alls för att man mår dåligt), incest m.m.
En annan sak som gör mina gener sura är att jag bloggade så länge att mina frukostägg blev hårdkokta. Illa.
Dagens åsikter
Jag och Sonny ska bli sambos, om cirka 6 månader. Det är väldigt roligt och hypat.
Därför tänkte jag lista lite för-och-nackdelar med samboskap. I en salig röra.
1. Killen kan inte undvika att träffa dina vänner/släktingar genom att skylla på att han till exempel "har bokat tvättstugan den kvällen och du vet hur mycket smutstvätt jag har", då kontrar man bara med "jaha, visst men tänker du gömma dig i tvättstugan i timmar också?"
han kan inte heller använda ursäkten "jamen jag måste ju klara det där TV-spelet du vet" för då tvingar du honom att låta alla vara med. Moahahahaa. Han kan dock fortfarande skylla på jobbet. Eller allergi mot släkt.
2. Obegränsat med gos. OBEGRÄNSAT!
3. Jag har någon att skylla stök, disk och smutstvättshögar på.
4. Killar tar längre tid på sig i badrummet än tjejer. Illa.
5. Gemensam ekonomi, vilket betyder att det inte alls är för att jag köpte åtta nya tröjor som vi inte har matpengar, det är för att du köpte åtta nya tvspel.
6. Det kommer vara någon i närheten som skrattar åt mig när jag freestye-dansar i sovrummet. OCH som kritiserar min musiksmak.
7. Nämde jag miljoner pussar per dag?!
8. Frukost på sängen.
9. Jag kan tvinga honom att köpa mjölk när jag inte orkar.
10. Vi har extremt olika dygnsrytm, det kan bli spännande.
11. Och extremt olika musiksmak.
12. Och extreeemt olika tankar om vad som är tjat och vad som är vänliga påminnelser.
13. Vuxenpoäng.
Jag är i alla fall sjukt excited, jag har faktiskt aldrig bott med en kille. Om man inte räknar min pappa då.
Andra saker som händer just nu är: Praktiken är slut på torsdag. Terapin tog slut idag. Det känns lite som skolavslutning faktiskt. Var är mina presenter?! Min syster åker till England för att bo där ett halvår. Läskigt. Jag har extrem sömnbrist också, inte alls spännande.
Sådär nu hängde sig datorn, tar det som ett tecken att gå och lägga sig.
Cheerio
I want all the world want to swallow it whole
Varför ska det inte bli fler Pang Prego-program?
Varför är jag så trött?
Varför är låten January Friend alltid lika bra i januari?
Varför har jag massor av kläder som konstant luktar svett?
Varför har ingen gett mig alla avsnitt av alla Star Trek som någonsin sänts?
Varför är jag inte ledig egentligen?
Varför köpte jag inget gymkort i höstas, då hade jag sluppit köpa ett nu?
Ööööh nu orkar jag inte undra så mycket mer, min frågelust gick över helt drastiskt. Det kan bero på att jag är så förpipplat trött. Praktiken lider mot sitt slut, trots att det varit mycket roligt och givande så är jag helt med på att göra något annat ett tag.
Nu börjar nämligen verkligheten. Även känt som patientarbete.
Det är dags att ta klivet ut ur patientsoffan och in i psykologstolen. Jag säger bara HJÄLP.
Sista egenterapin är på måndag, i februari ska jag ha en egen patient. Det känns enormt. Förstår ni att jag ska ha en hel patient i tre terminer?! Tänk om den tycker att jag är ett pucko? Det blir ju ganska dumt.
Sen, efter tre terminer är det dags för ex-jobb och efter det blir det PTP. Och sen är jag legitimerad psykolog.
Då är jag nästan vuxen.
Men jag ska kanske inte gå händelserna i förväg. Jag har en känsla av att det blir enklare om jag livet mer som det kommer. Om man bara kämpar för att uppnå ett mål och komma framåt tror jag det blir för stressigt. Och sen måste man komma på något annat att uppnå. Det verkar jobbigt.
Jag är nog inte så målorienterad, mer processfokuserad. Det låter bra. Det låter väldigt psykodynamiskt.
Egenligen tror jag inte att patientarbetet kommer medföra så stora förändringar, jag har ju trots allt haft praktik tre månader nu. Jag trodde det skulle vara superannorlunda men det gick snabbt att vänja sig. Jag är samma person också. Livet förändras gradivs, inte stötvis.
Just nu sitter jag hemma och längtar efter sol, Sonny, sömn och helg. Ska nog ta ett bad och låtsas att jag är i grekland.
Det kommer bli jobbigt när jag måste sluta låtsas och inse hur mycket en resa kostar. Mer än ett årskort på F&S är det.
xoxo/Gås-pip Girl
And if you want to live low, live low!
Nåväl, det är januari, definitivt årets näst sämsta månad. Februari suger snäppet mer, men å andra sidan mynnar januari ut i februari så man har liksom bara skit att se fram emot, vädermässigt. Sedan kommer mars, en typisk ickemånad, man bara väntar på att snöslasket ska sluta tränga in under ens hud och förvånar sig över att solen bländar så effektivt trots att det blåser och är äckelkallt.
Ja, Sverige är verkligen vädermasochisternas förlovade land. För att inte tala om den undermåliga litteraturens, dåliga storfilmers och idiotiska bloggares hemvärld.
Tur att vi har bra TV och roliga stå-uppare.
HAHAHAHAHAHA
Jag tillbringade några timmar med att kolla på RAW på kanal5play igår. Som jag ångrar det. Alla skämtade ju om samma saker. Utom den kanadesiska killen som skämtade om att han rökte på. Och britten som skämtade om... tandborstar? Till och med norrmannen och finnen skämtade på det typiska svenska sättet, dvs "Hej jag hatar mitt land". Tacka vet jag Eddie Izzards galna tjatter.
Och svensk TV... Det mesta är till och med sämre än svensk film. Utom vissa glimtar som Mia&Klara, Sissela Benn och några till jag har glömt.
Tur att svensk radio är så förbannat kul. Synd att jag aldrig har tid att lyssna.
Men det var inte det jag tänkte bittra mig igenom idag. Jo just det, januari, en månad för eftertänksamhet och bake-up pizzor. Jag menar förstås grönsakssoppa. Men vem försöker vi lura, ingen vill eller orkar gå ut och handla mat i januari.
En sak som däremot ligger på tapeten idag är att glo på gamla foton. Förvånas över hur blond jag var när jag var blond, hur rödbrun jag är i skallen nu, hur rosa håret var när det var rosa. Hur emo jag var i tonåren. Hur mycket sommar det var i somras. Hur snabbt tiden går med mera med mera...
Det och lyssna på skräpbra musik! Undrar vem som har skapat en Nirvanaplaylist på spotify? Inte är det jag. Inte bara för att jag inte lyssnar så mycket på Nirvana, eller för att jag för det mesta inte gillar liveversioner av låtar utan för att jag har typ alla Nirvanas låtar som mp3. Något som måste ha undgått sagda playlistskapare.
Januari är också månad för överdriven shopping, inte för att jag handlar mer än vanligt utan för att jag har mycket mindre råd med det jag köper. Och då är det ändå 50% rea i alla butiker.
Men nej nej, det är kurslitteratur som ska köpas, terminsavgifter som ska betalas och just det det påminner mig om att jag måste gå in på CSN och jävlas i internet explorer. Skitbrowser, skitsida.
Later!