telepatetisk

Idag, söndag som det är - en tid att kontemplera Gud, Jesus och alla de där jepparna, tänkte jag blogga lite om gener.
Saker som får mina jägar-samlar-gener att skutta av glädje är: vetskapen om att det finns ett till kaffepaket i skåpet när det gamla är slut. Refillförpackningar. Att lägga upp små lager av till exempel majskornsburkar. Att läsa kokböcker. Att plocka bär. Att köpa saker...

Saker som väldigt bekvämt kan förklaras av jägar-samlar instinkter:
Damm, jag samlar damm, det är bara genernas fel. Inte lathet, gener.
Den lilla bilringen runt magen - gener! Min kropp samlar fett, det är helt naturligt, inget träning kan förhindra och dessutom jättebra för artens fortlevnad.
Överdrivet mycket prylar, kläder, m.m. - gener! Mina samlargener samlar kläder och mina jägargener är ständigt på jakt efter nya klädbyten! Så logiskt och underbart.

Bortförklaringsaspekten är en av de största anledningarna till att jag gillar evolutionsteorin så mycket. (Kom ihåg att det bara är en teori) Man kan förklara allt med hjälp av den.

Exempel: Varför kan du inte bara välja EN av dina tretton pojkvänner? Svar: Det är på grund av evoultionen, ju fler fäder som tar hand om mina barn desto större chans att överleva, dessutom letar jag efter den perfekta hanen att korsa mina egna formidabla gener med, och sånt kan ta tid.
Vattentätt.

Varför är du så sur? Svar: Mina gener har begåvat mig med ett antal känslouttryck, de är naturliga reaktioner och dem är det minsann viktigt att lyssna på. Jag är inte sur för att du inte ger mig allt ditt godis, det är mina gener som är sura. Kan ju inte jag hjälpa.

Dricker jag överdrivet mycket kaffe? Någonting i mina gener säger att kaffe är bra för mig, det är därför jag dricker det!

Och så vidare...

Sedan finns det såklart baksidor av bortförklaringen, som dödlig fetma, hording (att inte kunna slänga något alls för att man mår dåligt), incest m.m.

En annan sak som gör mina gener sura är att jag bloggade så länge att mina frukostägg blev hårdkokta. Illa.