Alter ego

Funderar starkt på att skaffa mig ett alter ego. Lite som hon dendära Kissie, ni vet. Fast inte nynazist/mobbare/sillishora. Ja.
Mitt alter ego skulle vara som jag skrev tidigare, extremt sofistikerad med naturligt platinablont hår och beiga jeans. Hon skulle aldrig bryta naglarna, bita på nagelbanden eller gå in i saker. Hon skulle gyma 3 gånger i veckan, springa marathon, vara allmänt blasé. (Tex inte tycka att när posten kommer är exiting, som jag gjorde nyss)
Hon skulle dricka laktosfri latte och äta små sallader. Och så skulle hon ha något trevligt kontorsjobb. Och cremefärgade kavajer.

Det här är roligt för mig att tänka på, för det är ju möjligt alltihop. Utom det som har med gener att göra. Men grejen är att jag skulle tycka det var så otroligt ovärt att lägga ner min tid på sånt som att sluta krocka med bordskanten tre gånger om dagen. Eller skapa mig ett piffigt hem.
Eller jobba på kontor.

Som en kompis till mig sa häromdagen när jag stod och försökte snabba på smörets smälthastighet. Jag är en människa med otroligt lite tålamod. Jag vill att saker ska hända snabbt. Därför är jag snabb. Därför går jag ibland in i dörrar/vassa kanter, och bryter naglarna, och diskar slarvigt.
Ironin ligger väl i att jag valt ett framtida yrke som går ut på att sitta och vänta. Det ännu mer ironiska är att jag älskar det.
Jag menar, jag orkar ju inte ens se en hel film utan att snabbspola lite. Så det ska gå fortare.
Men alla människor är mångfacetterade, och lite tokiga.
Jag antar att man måste hitta sin inre typ och försöka följa den så mycket som möjligt. Gör man inte det kan livet bli krångligt. Det går att jämföra med kroppstyp. Man måste acceptera hur man ser ut, och klä sig efter det. Jag vet ju tex att jag inte kan ha på mig minishorts, eller oversize tröjor, eller low-cut jeans. Och jag har hår som lockar sig när det är blött. När jag var cirka 16 ville jag ha rakt hår, och låga jeans. Priset man får betala är ständig missnöjdhet.

Därför är det kul att tänka sig hur jag kunde vara om jag bara fick hitta på. (Men notera att mitt alter ego skulle dricka lika mycket kaffe som jag gör själv, det måste ju vara trovärdigt)

Kommentarer
Postat av: Gaymasen

Härlig alter ego-typ! Haha.



Och ja du har rätt. Det viktiga är pedagogik, pedagogik och än mer pedagogik. Lärare utan utlärningsförmåga och att kunna koppla till barnen är hemskt. Det är det viktigaste av allt. Att få en anknytning till hur de tänker, hur man ska nå fram och hur man ska få barnen att lyssna och lära på bästa sätt. Då har vi kommit långt i utvecklingen och en bra bit på vägen att nå (som politikerna vill) "världens bästa studieland", typ nåt sånt eller vad jag läste förut. Att vi ska ha bra betyg och allt sånt. :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback