Labyrinten
Hela lägenheten full av saker. Jag lever i en flyttkartong, dock ej min egen.
Jag är kissnödig men det är så jobbigt att ta sig genom lägenheten till toan.
Nu är jag tillbaks. Det är som en labyrint, först måste jag ta mig ur fåtöljen, som har ett skrivbord framför sig, en tvättkorg på ena sidan, en väska på ena armstödet och en enorm takfläkt på golvet bakom sig. Sedan ska man väja för strykbrädet och alla flyttkartonger i vardagsrummet, kryssa mellan ikea-kassar och bokhyllor innan man är lyckligen framme. Eller olyckligen, om det var lite för bråttom. Jag hann i alla fall. Men jag har ju inte heller någon utpräglad vana i att kissa på mig, det verkar enklare att låta bli.
Nåväl, idag flyttar M ut, jag och Sonny ska möblera om och sen ha myskväll. Trodde jag. Tydligen ska jag jobba, skulle jobbat igår också. Synd att den enda som inte visste det var jag! Jag tyckte att jag kunde få ha en veckas sommarlov innan jag började jobba mina 8 veckor på kommunen, men det tyckte inte kommunen. Får se om de lyckas hitta en ersättare till mig idag, annars kommer jag vara världens tröttaste på jobbet. Slitnaste.
Otursamt har jag också verkat flytta ihop med någon som inte förstår poängen med moraliskt stöd. Något vi alltid varit noga med i min så kallade ursprungsfamilj. Vilket möjligen resulterat i att jag är dålig på att göra saker på egen hand. Men det är väl inget fel på det? I min mening är moraliskt stöd att just nu stå bredvid mig och lyssna på mig när jag stressar upp mig själv mer och mer. Det är det kanske inte så många som orkar...
Tur att det finns musik! Och tur att jag kan lindra mina nervers överansträngning genom att packa och bära ner flyttkartonger.
Jag är kissnödig men det är så jobbigt att ta sig genom lägenheten till toan.
Nu är jag tillbaks. Det är som en labyrint, först måste jag ta mig ur fåtöljen, som har ett skrivbord framför sig, en tvättkorg på ena sidan, en väska på ena armstödet och en enorm takfläkt på golvet bakom sig. Sedan ska man väja för strykbrädet och alla flyttkartonger i vardagsrummet, kryssa mellan ikea-kassar och bokhyllor innan man är lyckligen framme. Eller olyckligen, om det var lite för bråttom. Jag hann i alla fall. Men jag har ju inte heller någon utpräglad vana i att kissa på mig, det verkar enklare att låta bli.
Nåväl, idag flyttar M ut, jag och Sonny ska möblera om och sen ha myskväll. Trodde jag. Tydligen ska jag jobba, skulle jobbat igår också. Synd att den enda som inte visste det var jag! Jag tyckte att jag kunde få ha en veckas sommarlov innan jag började jobba mina 8 veckor på kommunen, men det tyckte inte kommunen. Får se om de lyckas hitta en ersättare till mig idag, annars kommer jag vara världens tröttaste på jobbet. Slitnaste.
Otursamt har jag också verkat flytta ihop med någon som inte förstår poängen med moraliskt stöd. Något vi alltid varit noga med i min så kallade ursprungsfamilj. Vilket möjligen resulterat i att jag är dålig på att göra saker på egen hand. Men det är väl inget fel på det? I min mening är moraliskt stöd att just nu stå bredvid mig och lyssna på mig när jag stressar upp mig själv mer och mer. Det är det kanske inte så många som orkar...
Tur att det finns musik! Och tur att jag kan lindra mina nervers överansträngning genom att packa och bära ner flyttkartonger.
Kommentarer
Trackback