Everything's wrong, Well It's allright
Galen dag. Nu är det mörkt ute, men det var det inte alltid. Så jag tar den från början.
Jag vaknade vid åtta, av mig själv. Och bestämde mig för att inte snooza, utan istället tvätta håret.
Läste sista biten i del två i kunskapssociologiboken, fattade noll.
Gick till skolan, information om praktiskt moment kurs 9, gruppsykologin. Noll info där, tydligen ska vi ut och snacka onödiga neutraliteter med truliga trettonåringar. Av någon anledning kommer de alla att falla i gråt så fort de ser oss. Så verkade det på vår handledare i allafall, vad man ska göra när en unge börjar grina upptog typ halva lektionen. Ändå var det enda hon kom fram till "att det får situationen avgöra". Bra där. Sedan kommer ungarna även att anförtro sina djupaste hemligheter åt oss. Nämde jag att vi kommer umgås med ungarna fem timmar på tre månader? De kommer ju inte ens veta vad vi heter och definitivt inte tycka om oss. Och de kommer skratta åt våra samtalsämnen. Det kommer bli så pinsamt, alltid när man gick i högstadiet var det någon mupp som skulle prata om typ mobbing, och ingen lyssnade eller ville lyssna. Man tyckte bara att personen var en jobbig vuxen som la sig i. Jag vill inte bli en sådan vuxen. Ville jag det skulle jag bli syokonsulent eller skolsyster.
Okej, efter en lunch som bestod av en gryta som legat i frysen för länge och utfrågningar om min påstått nyttiga livsstil gick jag hem. Hämtade ut mina böcker från posten och satte mig att reducera 90 sidor effektiv text till ett halvt A4. Igen. Sedan, efter att jag lagat och ätit middag, gick jag och Melina och sa upp våra rum hos kanelbullen. Två månaders uppsägningstid är sämst. Men kanske att någon förtappad själ vill hoppa in i april och hyra den svart. Det vore asbra!
Men nu är Linnea här så vi ska kolla på film nu!
Puss
Jag vaknade vid åtta, av mig själv. Och bestämde mig för att inte snooza, utan istället tvätta håret.
Läste sista biten i del två i kunskapssociologiboken, fattade noll.
Gick till skolan, information om praktiskt moment kurs 9, gruppsykologin. Noll info där, tydligen ska vi ut och snacka onödiga neutraliteter med truliga trettonåringar. Av någon anledning kommer de alla att falla i gråt så fort de ser oss. Så verkade det på vår handledare i allafall, vad man ska göra när en unge börjar grina upptog typ halva lektionen. Ändå var det enda hon kom fram till "att det får situationen avgöra". Bra där. Sedan kommer ungarna även att anförtro sina djupaste hemligheter åt oss. Nämde jag att vi kommer umgås med ungarna fem timmar på tre månader? De kommer ju inte ens veta vad vi heter och definitivt inte tycka om oss. Och de kommer skratta åt våra samtalsämnen. Det kommer bli så pinsamt, alltid när man gick i högstadiet var det någon mupp som skulle prata om typ mobbing, och ingen lyssnade eller ville lyssna. Man tyckte bara att personen var en jobbig vuxen som la sig i. Jag vill inte bli en sådan vuxen. Ville jag det skulle jag bli syokonsulent eller skolsyster.
Okej, efter en lunch som bestod av en gryta som legat i frysen för länge och utfrågningar om min påstått nyttiga livsstil gick jag hem. Hämtade ut mina böcker från posten och satte mig att reducera 90 sidor effektiv text till ett halvt A4. Igen. Sedan, efter att jag lagat och ätit middag, gick jag och Melina och sa upp våra rum hos kanelbullen. Två månaders uppsägningstid är sämst. Men kanske att någon förtappad själ vill hoppa in i april och hyra den svart. Det vore asbra!
Men nu är Linnea här så vi ska kolla på film nu!
Puss
Kommentarer
Trackback