Dagens vedermödor

Tänkte ta tillfället i akt och gnälla lite, är man sjuk så är man.
Jag har : nageltrång på höger ringfinger. Blåmärke i höger armveck. En hals som inte går att använda till det jag vill (andas, sjunga, svälja) och gör ont. En obcen trötthet i hjärnan. Omotivation. Förkylning. En tyngd över bröstet. En piercing som pga infektion i övriga mig, krånglar.
I just need someone to kiss it and make it all better. Inte piercingen kanske, men mitt finger behöver kärlek!

Annars har det ändå varit en ok dag. Vackert väder, trevlig prommenad med Melina, chai på Linné Hörnan med Melina, såld kursbok. Jag har ätit en halv burk marinerade vitlökar och druckit avkok på ingefära, aka te.
Men att inte kunna svälja förtar rätt mycket av min sinnesfrid.
Och min vilopuls säger att jag borde fly.
Jag somnade klockan sex på kvällen, och vaknade med ännu mer ont i halsen och självklart dregel och mönster från soffan på kinden.(dreglet var inte från soffan, men det förstod ni säkert)
Och mina ipren är slut. Muntrar upp mig med muminplåster på nageltrångsnageln, men det hjälper bara lite.

Nu ska jag sova för jag blir trött i armarna av allt detta gnäll.

Men jag behöver en kram! En totalt agendalös kram, som inte är ute efter något mer än bara muntra upp mig. No ulterior motives som man säger.
För min kropp säger att den inte har någon egenproducerad värme. (Men det är nog snarare tvärt om, febern stiger).
Jag vill att någon ska värma mina fötter, ge mig apelsinjucie, te och klappa mig på huvudet och säga att mina ögon är feberblanka. (Är det inte lustigt att vi blir så barnsliga när vi är sjuka?)

sorgsenhet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback