telepatetisk

Ibland har jag svårt att vara vanlig.
Alltså inte psykolog. Det kan vara allt från varför försov jag mig i morse? Har jag något omedvetet motstånd till att grupparbeta idag? Eller har jag bara en iphone? Jag kan gräva ganska länge innan jag kommer fram till att det är dags att lägga ner. Eller tills någon visar mig en tidningsartikel..

På många sätt är det befriande att tänka att allting man gör har en mening, det ger mer frihet att förändra, förbättra och ta ansvar. Men jag vet att många inte lever så, många är fast i dumma-bord-fasen (ni vet, man springer in i bordet och gör sig illa, Dumma bordet) det måste skapa rätt mycket kaos inombords. Jag gillar inte kaos sådär överdrivet mycket.


Idag avslöjades min aldeles egna stalker i alla fall! Alltid spännande! Nu måste jag bara komma på en bra hämnd!
Och vi har levt på fika i min grupparbetesgrupp.