telepatetisk

Dagens inlägg ska handla om fienden. Vilken fiende? undrar ni menlöst. Björkar såklart.
Jag älskar björkar på våren, de har fina vita, höga, ljusa stammar och små gröna löv som ser mjuka och snälla ut. Björkar bidrar till det vackraste på våren, det ljusgröna hölje som världen har ett par veckor innan allting blir vulgärt sommargrönt.

Björkar har blott ett fel, och det felet är i mig. Ja ni har kanske lyckats lista ut att jag är pollenallergiker, specifikt björk och gräs. Gräs kan man låta bli att rulla sig i om det är oklippt, björkpollen får man precis överallt. Speciellt i håret.
Nåväl, det finns tack och lov små vita piller som får mig att inte nysa 5 gånger på raken och snora ner allt jag ser samt ha kli bakom ögonen.

Pollenmedicin verkar sederande på mig. Att vara sederad är att vara mycket lugn och trött, det har sina fördelar. Att sova riktigt gott och inte bli upprörd för saker är fördelar, att hela tiden somna i skolan är väl mindre positivt.
Konstant huvudvärk är också otrevligt.

Å andra sidan är det galet billigt, 28 tabletter för 35,50!

Och ingen ska säga att jag är partisk och snackar skit om mina hatobjekt. Egentligen vill jag bara ta en motorsåg och såga ner alla björkar, problem solved. Fast jag gillar ju hur de ser ut, och det är ju inte naturens fel att jag är överkänslig mot den.

(Följande eventuella inlägg härifrån kommer mycket troligt vara fyllebloggande eftersom det är Kvalborg idag.)