telepatetisk

En intressant sak med förhållanden är att oavsett hur stabila de är så kan jag alltid göra bort mig i dem. Och jag vet att jag kommer få höra det tills jag dör.
Men bara för att alla andra vet att det är en dålig idé att sitta hemma en fredagkväll och lyssna på deppig musik när man vanligtvis är kung på att inte känna sina känslor men har börjat gå i terapi.
Jag börjar bli bra på att panikgråta och övertolka.
Men det betyder inte att jag accepterar att det kallas för att överreagera.

Men det kommer alltid en ny morgon, nya problem.

Det är snö ute. Jag har ont i huvudet och orkar inte tänka.