telepatetisk

Passivtittar på Top Model, (hör från rummet bredvid där M sitter och spyr galla över de små nippertipporna med sköra egon. När alla andra utom just M dissar modeller är det lite på grund av avundsjuka, M skulle nå upp till samma standard om hon var längre, fast hon inte är dum i huvudet. Det är troligen där det går åt helsike, man måste ju vara lagom korkad för att få bli känd)

Jag börjar inse att jag har en sjuk övertro på min viljestyrka. Till exempel, har jag bestämt mig för att bli snygg inför bikinisäsongen tror jag att jag inte måste anstränga mig, det kommer bara hända. Helt plötsligt kommer en magisk fé och viftar med trollspöt och mina knän förvandlas till små jordgubbar eller något. Fast, röda knän är inte så hett.I allafall, det värsta är ju att det funkar. Så fort jag bestämmer mig för något blir det så. Det är därför jag aktar mig noga för att ha åsikter om vissa personer. För skulle jag komma på att jag verkligen vill, skulle jag hitta ett sätt att få det jag vill.
Jag måste vara jordens bortskämdaste unge. Seriöst, nu ska Mimmi rada upp allt som funkar i hennes liv,
1. Hon kom in på utbildningen hon ville, när hon förstod att det var det hon ville
2. Hon fick en fantastisk lägenhet när hon insåg att hon ville flytta ihop med M
3. Hon fick jobb på Arlanda när hon insåg att hon får ångest av att inte tjäna pengar, och att hon verkligen ville ha råd att äta i sommar.

Räcker det? Jag tycker det räcker. Hoppas bara jag verkligen vill att det ska vara fint väder på valborg.

I övrigt har jag just nu en väldigt privat förfest. Eftersom M var för trött för att dricka upp sitt vin, som vi hade till vår exeptionellt utstuderade middag, (italienskt, något som faktiskt var mer komplicerat än lasagne! sug på den!)
sitter jag nu och dricker upp det vid datorn. Snart ska jag eventuellt våga mig ett kvarter bort och hälsa på totala främlingar utklädd till kanin eller liknande. Superhjälte, skulle jag vara.
Min superkraft kan ju vara min viljestyrka.
Jag kan kalla mig supermuppen och ha en handväska på huvudet.  Kommer man dit när alla redan är fulla kommer nog ingen reagera.

Idag har jag haft körlektion, och varit hos läkaren. Flickdoktorn som man säger.
Men jag är frisk och vet var gaspedalen sitter!
Jag var enormt lockad att fråga en miljon irriterande frågor till fru doktor, men jag lät bli. Hon garvade nog ändå åt mig. Officiella personer verkar göra det, typ min tandläkare. (Som för övrigt är pappa till dendär killen som startade dendär anti-våldsgruppen på facebook i höstas, oh yes.) Fast tandisen är seriöst rolig!

Hm, jag märker att vitvinet börjar stiga mig åt huvudet. Ska nog stjäla Ms sista maryand cookies att dämpa effekten med och sedan springa runt som ett herke och skratta i lägenheten.

Imorgon åker jag till Dalarna med min kära Far, så föroppningsvis återvänder jag utvilad, pigg, kry, vältränad, fräsh, sexig, intelligent och allmänt trevlig på måndag.
HAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAA