Jag var bara tvungen
Med denhär outfiten blir du garanterat festens charmtroll!
Notera den maniska blicken, de röda ögonen och bimboputet på läpparna. Att svanka är även viktigt för att skapa ett perfekt helhetsintryck!
De käcka pyamasbyxorna tycker jag fullbordar outiften, men en viss komplettering i form av en enorm, svart fleecefilt skapar perfektionism!
Frisyren fick jag till genom att cykla i regn och inte tvätta håret sedan i onsdags! (Och inte bleka det sedan januari.)
Hoppas alla som är ute och festar har det kul. Jag är för trött för att vara bitter!
Notera den maniska blicken, de röda ögonen och bimboputet på läpparna. Att svanka är även viktigt för att skapa ett perfekt helhetsintryck!
De käcka pyamasbyxorna tycker jag fullbordar outiften, men en viss komplettering i form av en enorm, svart fleecefilt skapar perfektionism!
Frisyren fick jag till genom att cykla i regn och inte tvätta håret sedan i onsdags! (Och inte bleka det sedan januari.)
Hoppas alla som är ute och festar har det kul. Jag är för trött för att vara bitter!
Regler
Jag är idiotiskt nog sugen på kött.
Eftersom jag är vegetarian sedan i januari (med undantag från när jag är full) antar jag att det beror på vitamin B12brist och borde slemma i mig vidrig brustablett.
Det känns ju ganska puckat att sätta upp regler för migsjälv om jag inte vill följa dem.
Hm, det kanske är min andra personlighet som börjar göra sig hörd?
Jag är stolt över migsjälv som gullat med en bäbis utan att få smärtor i livmodern. Det känns så brudigt. Enligt K är jag den mest tjejiga tjejkompis hon har, jag vet inte om det säger mer om mig än om hennes andra kompisar. Men blått nagellack på tånaglarna kanske gör sitt.
Nu undrar jag något här.
Etik.
Hur gör man när man legat med någon? Som man bryr sig om på något plan. Är det smart och artigt eller puckat och klängit att skicka ett "tack-för-ligget"sms? (Vilket alltid är min första naturliga instinkt.)
Är det smart att påpeka att det kanske inte borde hända igen om man inte vill det?
Jag undrar inte för att jag överhuvudtaget har ett sexliv. För det har jag verkligen inte, jag försöker mest förbereda mig mentalt för när jag eventuellt skaffar ett.
Inte för att jag kommer följa de regler jag eventuellt kommer sätta upp, men det vore bra att lära sig allmän konsensus. Vad man ser ut som ett psycho om man gör och vad som verkar normalt.
Mest för att veta liksom. Så jag kan välja om jag vill vara psykopat eller normal. Jag har en känsla av att jag för det mesta kommer välja psykopaten.
Eftersom jag är vegetarian sedan i januari (med undantag från när jag är full) antar jag att det beror på vitamin B12brist och borde slemma i mig vidrig brustablett.
Det känns ju ganska puckat att sätta upp regler för migsjälv om jag inte vill följa dem.
Hm, det kanske är min andra personlighet som börjar göra sig hörd?
Jag är stolt över migsjälv som gullat med en bäbis utan att få smärtor i livmodern. Det känns så brudigt. Enligt K är jag den mest tjejiga tjejkompis hon har, jag vet inte om det säger mer om mig än om hennes andra kompisar. Men blått nagellack på tånaglarna kanske gör sitt.
Nu undrar jag något här.
Etik.
Hur gör man när man legat med någon? Som man bryr sig om på något plan. Är det smart och artigt eller puckat och klängit att skicka ett "tack-för-ligget"sms? (Vilket alltid är min första naturliga instinkt.)
Är det smart att påpeka att det kanske inte borde hända igen om man inte vill det?
Jag undrar inte för att jag överhuvudtaget har ett sexliv. För det har jag verkligen inte, jag försöker mest förbereda mig mentalt för när jag eventuellt skaffar ett.
Inte för att jag kommer följa de regler jag eventuellt kommer sätta upp, men det vore bra att lära sig allmän konsensus. Vad man ser ut som ett psycho om man gör och vad som verkar normalt.
Mest för att veta liksom. Så jag kan välja om jag vill vara psykopat eller normal. Jag har en känsla av att jag för det mesta kommer välja psykopaten.
Moving uncomfterbly slow
Nu ska jag berätta för er hur man skapar det absoluta partyhumöret en lördag, samtidigt som man svänger ihop den perfeka outfiten.
Börja med regn. Fullständigt vidervärdigt oupphörligt plaskande från himlen som samtidigt ger en jämngrå färgskala.
Gå upp vid tio, lyxa till det med världens kortaste dush och en tvål som torkar ut huden. Dra på dig samma svagt svettluktande kläder som du hade dagen innan. Känn dig ändå rätt fräsh efter tre lager deo. (Olika märken för att få maximal funktion)
Väck din kompis, ät frukost, drick kaffe.
Eftersom ditt hår dels är otvättat och ser ut som att du har sovit på det i fyra veckor utan att vakna, och har en rejäl råttfärgad utväxt, kleta det fullt med hårgele efter att du tagit på hårbandet (som kommer bli förstört i regnet) så att du får ett helt okej resultat som sedan regnet kommer få att se fullständigt mongo ut. Speciellt efter den 5 km cykelturen du tar i ösregnet senare.
Gå på en kompis namngivningsceremoni, gulla med en unge och hypa upp dig på socker, cig och coca-cola. När du sedan håller på att somna av den höga ljudvolymen och illamåendet är det dags att åka hem.
Ta tåget, se till att du åker samtidigt som alla andra så det är högljutt, svettigt och äckligt på tåget. Och att du har jordens mest utåtagerande DAMPunge bakom dig.
Det är nu gårdagens kjolval kommer till sin rätt, i och med att cykeln är blöt och kjolen ljusgrå "himmelsfärgad" kommer du få en trendig fläck i röven.
Cykla hem till en tom lägenhet, byt om till mjukiskläder, släng in nåt i micron och vägra diska. Dra igång en dålig film och undvik att kolla dig i spegeln kommer du kanske överleva.
Jag vet att jag låter bitter, men jag har faktiskt haft kul idag.
Nu blev jag sjukt sugen på ost.
Börja med regn. Fullständigt vidervärdigt oupphörligt plaskande från himlen som samtidigt ger en jämngrå färgskala.
Gå upp vid tio, lyxa till det med världens kortaste dush och en tvål som torkar ut huden. Dra på dig samma svagt svettluktande kläder som du hade dagen innan. Känn dig ändå rätt fräsh efter tre lager deo. (Olika märken för att få maximal funktion)
Väck din kompis, ät frukost, drick kaffe.
Eftersom ditt hår dels är otvättat och ser ut som att du har sovit på det i fyra veckor utan att vakna, och har en rejäl råttfärgad utväxt, kleta det fullt med hårgele efter att du tagit på hårbandet (som kommer bli förstört i regnet) så att du får ett helt okej resultat som sedan regnet kommer få att se fullständigt mongo ut. Speciellt efter den 5 km cykelturen du tar i ösregnet senare.
Gå på en kompis namngivningsceremoni, gulla med en unge och hypa upp dig på socker, cig och coca-cola. När du sedan håller på att somna av den höga ljudvolymen och illamåendet är det dags att åka hem.
Ta tåget, se till att du åker samtidigt som alla andra så det är högljutt, svettigt och äckligt på tåget. Och att du har jordens mest utåtagerande DAMPunge bakom dig.
Det är nu gårdagens kjolval kommer till sin rätt, i och med att cykeln är blöt och kjolen ljusgrå "himmelsfärgad" kommer du få en trendig fläck i röven.
Cykla hem till en tom lägenhet, byt om till mjukiskläder, släng in nåt i micron och vägra diska. Dra igång en dålig film och undvik att kolla dig i spegeln kommer du kanske överleva.
Jag vet att jag låter bitter, men jag har faktiskt haft kul idag.
Nu blev jag sjukt sugen på ost.
Morgonstund har vatten i knäna?
Jag borde vetat att det skulle bli surrealistiskt redan när jag inte kunde somna om.
Klockan 06.07 reste jag mig ur sängen.
Jag hade visserligen satt klockan på 6 för att gå upp och tvätta. Som man gör. Det är ju bara sjuka fantasier på kvällen om att man ska bli en bättre människa och börja träna mer regelbundet och sluta äta godis och gå upp tidigt och få saker gjorda. Jag trodde inte på det själv.
Och nu när jag skulle slänga in tvätten i torktumlaren men kom lite för tidigt och tänkte, hm, är det något i dendär tvättmaskinen eller? Bäst att öpnna och snoka. Den blinkar så konstigt.
Fooossshhhhhhh
Och sen stod jag med vatten till fotknölarna. På riktigt. Det var hur häftigt som helst för min trötta blick att se jättevågen av vatten forsa ut.
Så det är lika bra att lyssna på Newton Faulkner - UFO.
Men det värsta med tidiga mornar är inte att vara trött som ett as. Det värsta är att tiden går och jag inte märker det. För mig kommer klockan vara sex tills jag går och lägger mig. Och inte på ett trevligt sätt, för jag kommer hela tiden känna att dagen är ung och har potential fast den inte har det längre.
Troligen lite som att vara 30. Man känner sig ung, men kommer ideligen på att det är kört.
Okej, det var mest det.
Idag ska jag anstränga mig för att utveckla kluven personlighetsstörning.
Klockan 06.07 reste jag mig ur sängen.
Jag hade visserligen satt klockan på 6 för att gå upp och tvätta. Som man gör. Det är ju bara sjuka fantasier på kvällen om att man ska bli en bättre människa och börja träna mer regelbundet och sluta äta godis och gå upp tidigt och få saker gjorda. Jag trodde inte på det själv.
Och nu när jag skulle slänga in tvätten i torktumlaren men kom lite för tidigt och tänkte, hm, är det något i dendär tvättmaskinen eller? Bäst att öpnna och snoka. Den blinkar så konstigt.
Fooossshhhhhhh
Och sen stod jag med vatten till fotknölarna. På riktigt. Det var hur häftigt som helst för min trötta blick att se jättevågen av vatten forsa ut.
Så det är lika bra att lyssna på Newton Faulkner - UFO.
Men det värsta med tidiga mornar är inte att vara trött som ett as. Det värsta är att tiden går och jag inte märker det. För mig kommer klockan vara sex tills jag går och lägger mig. Och inte på ett trevligt sätt, för jag kommer hela tiden känna att dagen är ung och har potential fast den inte har det längre.
Troligen lite som att vara 30. Man känner sig ung, men kommer ideligen på att det är kört.
Okej, det var mest det.
Idag ska jag anstränga mig för att utveckla kluven personlighetsstörning.
Fruktsallad?
För att avsluta mitt resonemang tidigare vill jag förtydliga några saker.
Filmjölk är tryggt, du vet alltid vad du får när du äter filmjölk. Filmjölk har en neutral smak som varken tar över eller ger substans smakmässigt. Filmjölk är rinnigt, och svårföränderligt. Vad du än gör med filmjölken sker ingen kvalitativ förändring, filmjölkens karaktär kommer alltid vara lite lite syrlig och stickande men ganska menlös, även om den är bra för magen.
Apelsiner är söta när du plockar dem i rätt tid, apelsiner kan vara saftiga, sura eller torra. Om du kastar en apelsin på golvet kan den rulla ganska länge utan någon egentlig ansträngning. Apelsiner är färgstarka men passar inte till allt. Många tycker om apelsiner, men en del tröttnar fort. Apelsiner lyfter en fruktsallad och ger en vitamininjektion.
Ingefära är sött, men samtidigt med en överraskande styrka i smaken, du behöver inte så mycket för att smaken ska framträda och jag tycker att ingefära passar till det mesta. Ingefära har en konstig form och kan ge oförutsägbara resultat. Ingefära är bra för hälsan.
Idag har varit en mardrömslång dag fylld med trevliga interaktioner och insikter. Jag har kört bil, haft 2 föreläsningar och en diskussionsgrupp på 4 ½ timme.
Allting var kul, givande och fullständigt kognitivt utmattande.
Jag insåg till exempel varför jag inte klarar av att leva i nuet, det ger mig ångest. Jag blir fokuserad på min kropp av att andas långsamt och sitta still. Jag blir självmedveten och får svårt att skjuta bort alla tankar. Då har jag hellre en viss nivå av kognitiv aktivitet som får surra i huvudet och fungera som buffert för att jag svävar iväg.
Tror jag.
Nu ska jag fanimej gå och lägga mig! Och vakna pigg och frisk och fräsh och vacker och energisk och lycklig och positivt inställd till fredagen!
Filmjölk är tryggt, du vet alltid vad du får när du äter filmjölk. Filmjölk har en neutral smak som varken tar över eller ger substans smakmässigt. Filmjölk är rinnigt, och svårföränderligt. Vad du än gör med filmjölken sker ingen kvalitativ förändring, filmjölkens karaktär kommer alltid vara lite lite syrlig och stickande men ganska menlös, även om den är bra för magen.
Apelsiner är söta när du plockar dem i rätt tid, apelsiner kan vara saftiga, sura eller torra. Om du kastar en apelsin på golvet kan den rulla ganska länge utan någon egentlig ansträngning. Apelsiner är färgstarka men passar inte till allt. Många tycker om apelsiner, men en del tröttnar fort. Apelsiner lyfter en fruktsallad och ger en vitamininjektion.
Ingefära är sött, men samtidigt med en överraskande styrka i smaken, du behöver inte så mycket för att smaken ska framträda och jag tycker att ingefära passar till det mesta. Ingefära har en konstig form och kan ge oförutsägbara resultat. Ingefära är bra för hälsan.
Idag har varit en mardrömslång dag fylld med trevliga interaktioner och insikter. Jag har kört bil, haft 2 föreläsningar och en diskussionsgrupp på 4 ½ timme.
Allting var kul, givande och fullständigt kognitivt utmattande.
Jag insåg till exempel varför jag inte klarar av att leva i nuet, det ger mig ångest. Jag blir fokuserad på min kropp av att andas långsamt och sitta still. Jag blir självmedveten och får svårt att skjuta bort alla tankar. Då har jag hellre en viss nivå av kognitiv aktivitet som får surra i huvudet och fungera som buffert för att jag svävar iväg.
Tror jag.
Nu ska jag fanimej gå och lägga mig! Och vakna pigg och frisk och fräsh och vacker och energisk och lycklig och positivt inställd till fredagen!
Arrested Development i Pressbyrån, vet de inte att allt ska bli super-sized?
Pressbyrån på Uppsala Centralstation har en ickehumanistisk inställning.
De har tagit bort de stora kaffemuggarna vilket är total och ren ondska!
Jag fråkade kassören varför man inte längre får tjacka upp sig på koffein men han bara skrattade och tyckte att det var krångel med idioter som överfyllde sina muggar så de fick städa mycket.
Så nu har min kaffebuzz försvunnit och jag är lika grinig som vanligt. Har dessutom en timme att slå ihjäl innan en kvällsföreläsning.
Så jag sitter i skolans datasal och försöker använda 2000talets segaste dator. Det är inte superrewarding direkt.
Revidering, datorn brevid min och den tre rader bort åt vänster är ännu segare.
Undrar om institutionen kanske använder sega datorer för att testa psykologstudenters respons på frustration, och på så sätt smygvärderar vår affektreglering och indirekt vår anknytning.
Ja, jag vet, men jag har haft föreläsningar hela dagen.
Jag har inte ens hunnit bestämma mig för vilken psykisk sjukdom jag ska ha idag. Och dagen är ju snart slut, beslutsångest kanske är ett symtom för depression, men det hade jag ju igår, så det är gammalt. Eller, manisk var jag visserligen, men det är så trist och vanligt med depression.
Då har jag hellre antisocial personlighetsstörning.
Kör på det!
Jo, jag vet att jag är kryptisk
Jag är trött på filmjölk. Jag har egentligen aldrig tyckt om filmjölk.
Mitt nya mål är ingefära.
För det passar till apelsin!
Och dethär var för mig en totalt livsomvälvande insikt.
(Till saken hör att det var M som kom med förlossningshjälp, genom att påpeka att jag de senaste dgarna har kastat mig i soffan, glidit på mage ner på golvet och påstått att jag är en apelsin.)
Så dethär inlägget är dedikerat till M, min livscoach och eviga följeslagare på vansinnets färd.
Mitt nya mål är ingefära.
För det passar till apelsin!
Och dethär var för mig en totalt livsomvälvande insikt.
(Till saken hör att det var M som kom med förlossningshjälp, genom att påpeka att jag de senaste dgarna har kastat mig i soffan, glidit på mage ner på golvet och påstått att jag är en apelsin.)
Så dethär inlägget är dedikerat till M, min livscoach och eviga följeslagare på vansinnets färd.
och körsbärsträd
Eftersom jag kom på migsjälv med att fantisera om mig, en skogsstig och en förhöjd puls stack jag ut och joggade en liten stund. Kombinationen pollenallergi, glömd medicin och skog var kanske inte optimal, men det var skönt och regnigt och mina strumpor matchade tröjan. Sånt är viktigt.
Det är något speciellt med att jogga, det är så total kontroll, så fullständig inbundenhet att jag orkar med migsjälv en liten stund till.
Idag har allt gått rätt. (Eller hur, bizzar mening!)
Jag åkte försent hemmifrån, men kom i tid ändå.
Jag glömde ta min allergitablett, men det regnade så pollenhalterna var lägre.
Skolan var tråkig men jag somnade inte.
Och jag hittade ett par rosa skor för 50 spänn! Som jag visserligen verkligen varken har råd med eller behövde, men vem bryr sig.
Undar hur jag ska kunna köpa mat nästa vecka.
Om man dricker tequila istället för mat blir man inte hungrig.
Förresten kan jag sälja min kropp!
Nu är jag ren, trött och lugn. Det känns nästan lite främmande.
Det är något speciellt med att jogga, det är så total kontroll, så fullständig inbundenhet att jag orkar med migsjälv en liten stund till.
Idag har allt gått rätt. (Eller hur, bizzar mening!)
Jag åkte försent hemmifrån, men kom i tid ändå.
Jag glömde ta min allergitablett, men det regnade så pollenhalterna var lägre.
Skolan var tråkig men jag somnade inte.
Och jag hittade ett par rosa skor för 50 spänn! Som jag visserligen verkligen varken har råd med eller behövde, men vem bryr sig.
Undar hur jag ska kunna köpa mat nästa vecka.
Om man dricker tequila istället för mat blir man inte hungrig.
Förresten kan jag sälja min kropp!
Nu är jag ren, trött och lugn. Det känns nästan lite främmande.
Komplex matematik a.k.a undanflykter från ansvar
Jag tjackar kaffe och försöker skriva haiku, men skippar det för det är överpretantiöst ändå. Jättesnart ska jag till skolan.
Jag blev verkligen fullständigt överlycklig vid tanken på kaffe. Det är det som är fördelen med förmiddagar. (Som enligt mig kännetecknas som tiden fram till klockslaget då jag inte längre kan dricka kaffe utan att få sömnproblem, som förut inträdde vid två men nu snarare vid 17-tiden och fortsätts skjutas upp allt i en trevlig ekvation med tillhörande kurva som innefattar hur länge och i vilken grad jag är koffeinberoende)
Y = 12 + 0.5X
där Y är förmiddagens slut
12 är att klockan minst måste vara 12 för då är förmiddagar verkligen slut
X är något mycket komplext som sabbar att dethär blir en linjär ekvation tyvärr, eftersom x i sig är en funktion av både grad av beroende och tillfällig habituering till koffein. Det vill säga hur mycket kaffe jag druckit den senaste veckan.
Jag vill ha en kaffebryggare. Det ska in på önskelistan. Tillsammans med nagelfil, stavmixer, gjutjärnsstekpanna och en miljon kronor. Saker jag aldrig orkar köpa själv helt enkelt.
Men jag fyller inte år på ett tag, tack och lov. Jag gillar inte födelsedagar på samma sätt som förut. Det beror säkert på att jag är vuxen nu, men jag har alltid varit obekväm i den oförtjänta uppmärksamheten.
Missförstå mig rätt, jag är sjukt emot falskt blygsamhet när jag tycker att jag förtjänar uppmärksamhet och beundran, men alla föds ju! (Märk väl, om någon dissar min födelsedag blir jag ändå sjukt grinig, för det är ju ett tecken på att folk bryr sig, att de är glada att jag föddes.)
Mina planer för helgen raserades tio i sju i morse. Trist, men å andra sidan är det bara onsdag och det brukar dyka upp saker. Eller så förföljer jag K, det brukar hon ändå gilla!
Det ser för övrigt ut att vara kallt ute och jag är inte supersugen på att ge mig ut i den allmänna vinden för att sitta på en tråååkig föreläsning om psykologisk forskning, jag anser mig totalt fullärd när det gäller sånt nämligen.
Jag anser mig rätt fullärd överhuvudtaget. Sommarlovet kommer sitta som en solros på tapeten, om man gillar solrostapeter alltså. Vilket jag inte är helt säker på att jag gör, men jag gillar sommarlov. Total avstängning av hjärnan!
Men nu måste jag visst verkligen gå!
Jag blev verkligen fullständigt överlycklig vid tanken på kaffe. Det är det som är fördelen med förmiddagar. (Som enligt mig kännetecknas som tiden fram till klockslaget då jag inte längre kan dricka kaffe utan att få sömnproblem, som förut inträdde vid två men nu snarare vid 17-tiden och fortsätts skjutas upp allt i en trevlig ekvation med tillhörande kurva som innefattar hur länge och i vilken grad jag är koffeinberoende)
Y = 12 + 0.5X
där Y är förmiddagens slut
12 är att klockan minst måste vara 12 för då är förmiddagar verkligen slut
X är något mycket komplext som sabbar att dethär blir en linjär ekvation tyvärr, eftersom x i sig är en funktion av både grad av beroende och tillfällig habituering till koffein. Det vill säga hur mycket kaffe jag druckit den senaste veckan.
Jag vill ha en kaffebryggare. Det ska in på önskelistan. Tillsammans med nagelfil, stavmixer, gjutjärnsstekpanna och en miljon kronor. Saker jag aldrig orkar köpa själv helt enkelt.
Men jag fyller inte år på ett tag, tack och lov. Jag gillar inte födelsedagar på samma sätt som förut. Det beror säkert på att jag är vuxen nu, men jag har alltid varit obekväm i den oförtjänta uppmärksamheten.
Missförstå mig rätt, jag är sjukt emot falskt blygsamhet när jag tycker att jag förtjänar uppmärksamhet och beundran, men alla föds ju! (Märk väl, om någon dissar min födelsedag blir jag ändå sjukt grinig, för det är ju ett tecken på att folk bryr sig, att de är glada att jag föddes.)
Mina planer för helgen raserades tio i sju i morse. Trist, men å andra sidan är det bara onsdag och det brukar dyka upp saker. Eller så förföljer jag K, det brukar hon ändå gilla!
Det ser för övrigt ut att vara kallt ute och jag är inte supersugen på att ge mig ut i den allmänna vinden för att sitta på en tråååkig föreläsning om psykologisk forskning, jag anser mig totalt fullärd när det gäller sånt nämligen.
Jag anser mig rätt fullärd överhuvudtaget. Sommarlovet kommer sitta som en solros på tapeten, om man gillar solrostapeter alltså. Vilket jag inte är helt säker på att jag gör, men jag gillar sommarlov. Total avstängning av hjärnan!
Men nu måste jag visst verkligen gå!
And I was just walking on one fine wire
Internet är en drog.
Jag försöker intala migsjälv att det är onsdag, men det känns som måndag.
Det var en dålig idé att sätta sig med böckerna vid datorn. "Jag ska bara kolla mailen, och läsa 13 bloggar, och kolla SMHI två gånger och...."
Jag gick ut igår, i min totala rastlöshet. Det var så länge sedan jag var rastlös att jag hade glömt vad jag behöver göra då. En skog hittade jag , med en stig i.
Jag gick inte på stigen!
Och då är musik sådär fantastiskt. Förutom att jag blir avundsjuk på alla som får sjunga den och så.
Och jag fick nästan lite asperger.
Jag kände mig innåtvänd, socialt inkompetent och ganska nördig. Ibland är det skönt att få vara bitter, uttråkad och mest speciell i hela världen.
Idag läser jag om depression så det ser vi ju fram emot! Jag lovar att jag inom tre timmar kommer ha utvecklat manodepression! Förhoppningsvis kommer manin först så kan jag vara deppig och seg ikväll. (Jaaa, det är nog så det funkar. *klappar mig själv nedlåtande på huvudet*)
Jag slits mellan problemet att vilja lyssna på musik och inte vilja störa M. Det brukar nämligen gå hand i hand. Hon hatar min musik men är för trevlig för att säga det högt. I allafall rakt ut och på en gång.
Men om jag stänger dörren så gör det nog inget.
Det var faktiskt en av perksen med att bo i korridor, jag kunde spela jättehög musik och om grannarna blev störda var det en positiv bieffekt eftersom jag inte gillade min vägg-i-vägg. Hon spelade dragspel klockan elva på kvällen och var allmänt generellt äcklig. (Se tidigare inlägg, mars och bakåt, för att läsa om henne och mitt enorma hat.)
Nu ska jag rycka upp mig och läsa ett kapitel, jag menar ett kapitel på en dag borde ju inte vara fullständigt omöjligt? Det är inte värsta supersvåra uppgiften som man måste ha råmycket motivation för. Och jag har ju inga mentala barriärer när det gäller att plugga!
Nix, att ljuga för mig själv funkade inte heller!
Jag försöker intala migsjälv att det är onsdag, men det känns som måndag.
Det var en dålig idé att sätta sig med böckerna vid datorn. "Jag ska bara kolla mailen, och läsa 13 bloggar, och kolla SMHI två gånger och...."
Jag gick ut igår, i min totala rastlöshet. Det var så länge sedan jag var rastlös att jag hade glömt vad jag behöver göra då. En skog hittade jag , med en stig i.
Jag gick inte på stigen!
Och då är musik sådär fantastiskt. Förutom att jag blir avundsjuk på alla som får sjunga den och så.
Och jag fick nästan lite asperger.
Jag kände mig innåtvänd, socialt inkompetent och ganska nördig. Ibland är det skönt att få vara bitter, uttråkad och mest speciell i hela världen.
Idag läser jag om depression så det ser vi ju fram emot! Jag lovar att jag inom tre timmar kommer ha utvecklat manodepression! Förhoppningsvis kommer manin först så kan jag vara deppig och seg ikväll. (Jaaa, det är nog så det funkar. *klappar mig själv nedlåtande på huvudet*)
Jag slits mellan problemet att vilja lyssna på musik och inte vilja störa M. Det brukar nämligen gå hand i hand. Hon hatar min musik men är för trevlig för att säga det högt. I allafall rakt ut och på en gång.
Men om jag stänger dörren så gör det nog inget.
Det var faktiskt en av perksen med att bo i korridor, jag kunde spela jättehög musik och om grannarna blev störda var det en positiv bieffekt eftersom jag inte gillade min vägg-i-vägg. Hon spelade dragspel klockan elva på kvällen och var allmänt generellt äcklig. (Se tidigare inlägg, mars och bakåt, för att läsa om henne och mitt enorma hat.)
Nu ska jag rycka upp mig och läsa ett kapitel, jag menar ett kapitel på en dag borde ju inte vara fullständigt omöjligt? Det är inte värsta supersvåra uppgiften som man måste ha råmycket motivation för. Och jag har ju inga mentala barriärer när det gäller att plugga!
Nix, att ljuga för mig själv funkade inte heller!
under the weather
M spelar internationalen om och om igen på min speldosa.
Idag har jag bestämt mig för att ha Asperger, eftersom jag ändå läst om Autism idag men inte riktigt kvalar in i och med min överdrivna kommunikativa användning av språket. (Sug på den meningen en stund!)
Okej min enda motivering till att ha AD är att jag gillar rutiner och naturvetenskap. Till exempel var jag tvungen att lyssna på Chrystal Village när jag bytte lakan för att den känns lite som en VIA-reklam. Hellst skulle solen skinit men det ville den inte. Jag lyssnar alltid på den låten när jag byter lakan.
(Men jag byter inte alltid lakan när jag lyssnar på den)
Nu behövde jag lyssna på den igen för att jag kom att tänka på den.
Okej, jag kanske inte har AD då, men något måste jag ju roa mig med.
För jag har supertråkigt.
Jag är inte ens hungrig så jag kan inte laga mat.
Snart är denhär lediga dagen slut och jag var endast ute en sväng för att slänga soporna, jag passade på när L gick hem från vår pluggsession. Jag har pluggat alldeles för mycket idag. Jag är rastlös och lättirriterad. Kanske går jag tillbaks till att ha ADHD igen. Eller så blir jag apatisk. Det skulle kunna funka!
Fan, det var tråkigt att stirra med huvudet rakt ner i skrivbordet.
Typiskt!
Lyssnar på KT Tunstall för att muntra upp mig. Det är mycket energi i musiken så det går rätt bra, mindre bra med tanke på att den är extremt mycket september-oktober 2007. Det vill säga soliga eftermiddagar och panikångest. Och andra mörka hemligheter. Och så blir jag röksugen.
Men K rökte upp mina cig! (Men det fick hon så gärna!)
Men Hopeless blir jag i allafall lite glad över.
Men det är sjukt hur mycket viss musik är vissa människor. Oftast den jag fick den av, men även väldigt ofta andra personer samtidigt. Som jag tänker på när jag hör musiken. Det är säkert så för alla.
Jag skulle vilja hitta alla låtar som hjälpt mig komma över saker och personer. Men det kanske mest skulle göra mig bitter? Vem vet! Vem bryr sig? (Som jag brukade säga när jag var 14)
Jag tror egentligen jag behöver något som tar upp min fokus på onödiga saker. Jag brukar passa på att bli kär då, men det funkar inte längre. Kanske mest för att jag inte är 16 år gammal eller i ett förhållande längre. Det var sjukt praktiskt då, för man kunde alltid bråka eller bli kär igen eller något.
Men det börjar bli dags att rycka upp mig och gå vidare. Men att vara singel börjar också kännas gammalt.
Allt känns gammalt, speciellt kylan.
Typiskt mig att alltid vara så flexibel och vänja mig så fort att jag får tråkigt. Nu är jag redan inne i salstenta-tänket.
JAG HAR INGENTING ATT GÖRA! JAG MÅR TRÅKIGT.
Jag och M ska se Narnia så hon ska slippa läsa boken, och snart är det faktiskt sommarlov, och då börjar jag på nya jobbet! Snart är det helg! Och då får jag träffa en bäbis! Bäbisar är per definition nya!
Det var dagens pepp-talk. Tror jag även behöver en pepp-walk, so watch me go!
Idag har jag bestämt mig för att ha Asperger, eftersom jag ändå läst om Autism idag men inte riktigt kvalar in i och med min överdrivna kommunikativa användning av språket. (Sug på den meningen en stund!)
Okej min enda motivering till att ha AD är att jag gillar rutiner och naturvetenskap. Till exempel var jag tvungen att lyssna på Chrystal Village när jag bytte lakan för att den känns lite som en VIA-reklam. Hellst skulle solen skinit men det ville den inte. Jag lyssnar alltid på den låten när jag byter lakan.
(Men jag byter inte alltid lakan när jag lyssnar på den)
Nu behövde jag lyssna på den igen för att jag kom att tänka på den.
Okej, jag kanske inte har AD då, men något måste jag ju roa mig med.
För jag har supertråkigt.
Jag är inte ens hungrig så jag kan inte laga mat.
Snart är denhär lediga dagen slut och jag var endast ute en sväng för att slänga soporna, jag passade på när L gick hem från vår pluggsession. Jag har pluggat alldeles för mycket idag. Jag är rastlös och lättirriterad. Kanske går jag tillbaks till att ha ADHD igen. Eller så blir jag apatisk. Det skulle kunna funka!
Fan, det var tråkigt att stirra med huvudet rakt ner i skrivbordet.
Typiskt!
Lyssnar på KT Tunstall för att muntra upp mig. Det är mycket energi i musiken så det går rätt bra, mindre bra med tanke på att den är extremt mycket september-oktober 2007. Det vill säga soliga eftermiddagar och panikångest. Och andra mörka hemligheter. Och så blir jag röksugen.
Men K rökte upp mina cig! (Men det fick hon så gärna!)
Men Hopeless blir jag i allafall lite glad över.
Men det är sjukt hur mycket viss musik är vissa människor. Oftast den jag fick den av, men även väldigt ofta andra personer samtidigt. Som jag tänker på när jag hör musiken. Det är säkert så för alla.
Jag skulle vilja hitta alla låtar som hjälpt mig komma över saker och personer. Men det kanske mest skulle göra mig bitter? Vem vet! Vem bryr sig? (Som jag brukade säga när jag var 14)
Jag tror egentligen jag behöver något som tar upp min fokus på onödiga saker. Jag brukar passa på att bli kär då, men det funkar inte längre. Kanske mest för att jag inte är 16 år gammal eller i ett förhållande längre. Det var sjukt praktiskt då, för man kunde alltid bråka eller bli kär igen eller något.
Men det börjar bli dags att rycka upp mig och gå vidare. Men att vara singel börjar också kännas gammalt.
Allt känns gammalt, speciellt kylan.
Typiskt mig att alltid vara så flexibel och vänja mig så fort att jag får tråkigt. Nu är jag redan inne i salstenta-tänket.
JAG HAR INGENTING ATT GÖRA! JAG MÅR TRÅKIGT.
Jag och M ska se Narnia så hon ska slippa läsa boken, och snart är det faktiskt sommarlov, och då börjar jag på nya jobbet! Snart är det helg! Och då får jag träffa en bäbis! Bäbisar är per definition nya!
Det var dagens pepp-talk. Tror jag även behöver en pepp-walk, so watch me go!
Ambivalens
Jag lovade migsjälv att gå och plugga men jag måste bara skryta lite med hur sjukt eftertraktad jag är på Arvikafestivalen. 5 personer har ringt nu och vill att jag ska jobba med dem, så går det när man är eftertraktad. (Fyra års erfarenhet will do that to you)
Synd att den grupp jag vill jobba med INTE har hört av sig.
Jävla Kenny! -.-
Det kändes ju inte som skryt direkt. Sämst!
Men snart är det sommar!
Synd att den grupp jag vill jobba med INTE har hört av sig.
Jävla Kenny! -.-
Det kändes ju inte som skryt direkt. Sämst!
Men snart är det sommar!
Det är coolt att vara efterbliven!
Idag diagnosticerar jag migsjälv med ADHD.
Min motivation lyder:
På grund av uppvisande av noll uppmärksamhet, omöjlighet att fokusera på en sak i taget, bristande konsekvenstänkande samt allmän flänghet i samband med att jag rusar runt i lägenheten som en galning behöver jag nu stora doser lugna puckar. Eller lugn pucko. Pucko är gott.
Men jag är lite effektiv i allafall, om det gills att ha läst 2 sidor (av 70) borstat tänderna (men inte dushat), hittat en låt jag letat efter jättelänge och stått framför spegeln i tio minuter.
Dagen började i allmän besvikelse. Jag försökte verkligen påverka mina drömmars innehåll i morse, men det gick inte. Jag drömde visserligen en ganska intressant och underhållande dröm om att någon hade stulit massa bilar på midsommar och sen var vi på en båt med en bomb under och försökte få skurkarna att stanna på den när vi simmade bort till en leksaksaffär. Typiskt cepe. (What would Freud say?)
Låten jag letat efter hörde jag på jympan igår, tillsammans med odödliga klassiker som Black Hole Sun och en vidrig utdragen remix på Place on Earth och i avslappningen Plastic Bag Theme. Det är därför man ska gå på styrkepass som leds av killar. Tjejledarna spelar alltid minst en av följande: "Nataliieeee Naaaataliiieeeeee", "Play it for the görls and for all the good times" (jag faller alltid ihop i skrattkramper av just den låten eftersom vederbörande vidriga artisten inte bara är fullkomligt urblåst utan även gick i min systers kör när hon var yngre) eller någon låt av Mika. Sedan kör de alltid svenska låtar med mycket stön i när man ska träna röven med juckrörelser (gärna något äckligt av Per Gessle). Och något med Cascada eller Robyn. Och hellst låtar man vill begå självmord till i slutet. Så jag ska diskriminera och endast gå på killpass.
En nackdel med dem är annars att det är fler män där, och det finns inget som är så dåligt koordinerat som en medelålders fet gubbe!
För övrigt borde korta små fladdriga shorts komma med dödsstraff. Då kanske de skulle tänka efter en gång till innan de tog på sig dem och inse att NEJ, VÄNTA, INGEN VILL NOG EGENTLIGEN SE INSIDAN AV MINA FETA, SVETTIGA LÅR, JAG TAR NORMALA BYXOR ISTÄLLET!
Jag lovar att alla feta, medelålders män tänker i caps-lock. De måste, annars kanske det skulle få plats lite intelligenta tankar någonstans där inne i hjärnan också.
Det kan förresten gälla för en rätt stor del av befolkningen när jag tänker rätt på saken.
Nu kanske jag ska göra något annat. Lyssna på Flunk kanske, enda anledningen till att jag letade efter dendär låten var ju att den påminde mig om Flunks Blue Monday, och då var den mycket bättre, så jag lyssnar på den istället!
Min motivation lyder:
På grund av uppvisande av noll uppmärksamhet, omöjlighet att fokusera på en sak i taget, bristande konsekvenstänkande samt allmän flänghet i samband med att jag rusar runt i lägenheten som en galning behöver jag nu stora doser lugna puckar. Eller lugn pucko. Pucko är gott.
Men jag är lite effektiv i allafall, om det gills att ha läst 2 sidor (av 70) borstat tänderna (men inte dushat), hittat en låt jag letat efter jättelänge och stått framför spegeln i tio minuter.
Dagen började i allmän besvikelse. Jag försökte verkligen påverka mina drömmars innehåll i morse, men det gick inte. Jag drömde visserligen en ganska intressant och underhållande dröm om att någon hade stulit massa bilar på midsommar och sen var vi på en båt med en bomb under och försökte få skurkarna att stanna på den när vi simmade bort till en leksaksaffär. Typiskt cepe. (What would Freud say?)
Låten jag letat efter hörde jag på jympan igår, tillsammans med odödliga klassiker som Black Hole Sun och en vidrig utdragen remix på Place on Earth och i avslappningen Plastic Bag Theme. Det är därför man ska gå på styrkepass som leds av killar. Tjejledarna spelar alltid minst en av följande: "Nataliieeee Naaaataliiieeeeee", "Play it for the görls and for all the good times" (jag faller alltid ihop i skrattkramper av just den låten eftersom vederbörande vidriga artisten inte bara är fullkomligt urblåst utan även gick i min systers kör när hon var yngre) eller någon låt av Mika. Sedan kör de alltid svenska låtar med mycket stön i när man ska träna röven med juckrörelser (gärna något äckligt av Per Gessle). Och något med Cascada eller Robyn. Och hellst låtar man vill begå självmord till i slutet. Så jag ska diskriminera och endast gå på killpass.
En nackdel med dem är annars att det är fler män där, och det finns inget som är så dåligt koordinerat som en medelålders fet gubbe!
För övrigt borde korta små fladdriga shorts komma med dödsstraff. Då kanske de skulle tänka efter en gång till innan de tog på sig dem och inse att NEJ, VÄNTA, INGEN VILL NOG EGENTLIGEN SE INSIDAN AV MINA FETA, SVETTIGA LÅR, JAG TAR NORMALA BYXOR ISTÄLLET!
Jag lovar att alla feta, medelålders män tänker i caps-lock. De måste, annars kanske det skulle få plats lite intelligenta tankar någonstans där inne i hjärnan också.
Det kan förresten gälla för en rätt stor del av befolkningen när jag tänker rätt på saken.
Nu kanske jag ska göra något annat. Lyssna på Flunk kanske, enda anledningen till att jag letade efter dendär låten var ju att den påminde mig om Flunks Blue Monday, och då var den mycket bättre, så jag lyssnar på den istället!
Gud vad det alltid är helg, och alltid tar de slut också
Jag vet inte var jag ska börja. Så jag börjar med att jag kom hem och vi hade inte haft inbrott. Alltid lika trevligt. Att balkongdörren stod öppen var en mindre kul överraskning, men eftersom inget hände ska jag inte gnälla mer över det. På en stund.
Okej, Fredagen bestod av sol, sol, sol, C-babe, K på KTH, (som blev fullständigt kanon och badade i fontänen, jag har inte skrattat så mycket på länge). Jag gjorde även ett mycket mycket misslyckat försök att vara rolig.
Smsade en person jag hånglat med (vi kan ju kalla honom H) och berättade om min herpesliknande sak. Hade säkert blivit roligare om jag lyckats fota min mun, men det var mörkt ute. Att jag hela veckan tänkt på att göra detsamma men avstått för att jag insåg att det inte skulle vara roligt egentligen lyckades inte stoppa mig efter några öl... JAG tyckte det var skiiitkul, men det tyckte inte han. Hemresan på tuben gick åt till att undra varför jag alltid är så sjukt osmidig. Eller äcklig i allafall, men grejen är ju att jag tyckte det var askul. Jag har nog totalt missriktad humor.
Lördagen gick i snyltandets tecken. Började med att glo på Quarnevalen, jag kände igen tre personer på bilarna, varav 1 ett gammalt, oattraktivt hångel. Sedan gick jag, K och R till Rålis. Det var ungefär lika många männsikor där som det inte var på IKEA om man säger så.
Eftersom vi var där pga gratis öl från norrlänning K träffat en gång tidigare, umgicks vi med några typ, 30åringar, blev sjukt värmefulla, (snurrig, trött och seg men inte full) jag kände mig som en total snyltande brud, vilket jag hatar och sedan funderade jag på vad det är med mig som gör att människor (killar) faktiskt inte genast springer benen av sig, följer mig hem och köper mat åt mig.
Det kan vara min dåliga humor och attityd. Så länge det inte är mitt utseende är jag inte oroad egentligen. (Det går ju att ljuga om sin personlighet, men inte om sitt utseende! )
Idag har jag försökt undvika att mosa grannens barn för att de skrek och jag "ville" plugga i trädgården, sedan klibbade jag iväg hem till uppsalatåget.
Jag lovar att jag svettades cirka femton liter.
Väl hemma, totalt jättevarm och grinig fann jag att lägenheten var väldigt sval och skön, och att balkongdörren var öppen. Dålig självkontroll som jag har ringde jag S och skällde på henne.
Jag borde verkligen lära mig att bada innan jag skriker på folk.
Men att lugna ner mig är inte min starka sida, uppenbarligen.
För att göra en lång historia kort, (men varför skulle jag det, korta historier är sjukt överskattade) har jag haft en varm, rolig, solig helg och är nu redo att ta itu med måndagen som börjar snart!
Ah just det! Jag glömde totalt bort milstolpen på mitt sorgliga liv.
Jag tyckte det var coolt att jag gick förbi tjuvlyssnat-Damon! Då vet man att man lever för mycket på internet!
Okej, Fredagen bestod av sol, sol, sol, C-babe, K på KTH, (som blev fullständigt kanon och badade i fontänen, jag har inte skrattat så mycket på länge). Jag gjorde även ett mycket mycket misslyckat försök att vara rolig.
Smsade en person jag hånglat med (vi kan ju kalla honom H) och berättade om min herpesliknande sak. Hade säkert blivit roligare om jag lyckats fota min mun, men det var mörkt ute. Att jag hela veckan tänkt på att göra detsamma men avstått för att jag insåg att det inte skulle vara roligt egentligen lyckades inte stoppa mig efter några öl... JAG tyckte det var skiiitkul, men det tyckte inte han. Hemresan på tuben gick åt till att undra varför jag alltid är så sjukt osmidig. Eller äcklig i allafall, men grejen är ju att jag tyckte det var askul. Jag har nog totalt missriktad humor.
Lördagen gick i snyltandets tecken. Började med att glo på Quarnevalen, jag kände igen tre personer på bilarna, varav 1 ett gammalt, oattraktivt hångel. Sedan gick jag, K och R till Rålis. Det var ungefär lika många männsikor där som det inte var på IKEA om man säger så.
Eftersom vi var där pga gratis öl från norrlänning K träffat en gång tidigare, umgicks vi med några typ, 30åringar, blev sjukt värmefulla, (snurrig, trött och seg men inte full) jag kände mig som en total snyltande brud, vilket jag hatar och sedan funderade jag på vad det är med mig som gör att människor (killar) faktiskt inte genast springer benen av sig, följer mig hem och köper mat åt mig.
Det kan vara min dåliga humor och attityd. Så länge det inte är mitt utseende är jag inte oroad egentligen. (Det går ju att ljuga om sin personlighet, men inte om sitt utseende! )
Idag har jag försökt undvika att mosa grannens barn för att de skrek och jag "ville" plugga i trädgården, sedan klibbade jag iväg hem till uppsalatåget.
Jag lovar att jag svettades cirka femton liter.
Väl hemma, totalt jättevarm och grinig fann jag att lägenheten var väldigt sval och skön, och att balkongdörren var öppen. Dålig självkontroll som jag har ringde jag S och skällde på henne.
Jag borde verkligen lära mig att bada innan jag skriker på folk.
Men att lugna ner mig är inte min starka sida, uppenbarligen.
För att göra en lång historia kort, (men varför skulle jag det, korta historier är sjukt överskattade) har jag haft en varm, rolig, solig helg och är nu redo att ta itu med måndagen som börjar snart!
Ah just det! Jag glömde totalt bort milstolpen på mitt sorgliga liv.
Jag tyckte det var coolt att jag gick förbi tjuvlyssnat-Damon! Då vet man att man lever för mycket på internet!
Psychobabble
Jag ser ut som ett ryskt herpesbarn. Härligt.
Det är konsekvensen till en enorm finne på min läpp, jag ser sjukt skabbig ut i endast HM-kläder (inte för att det är något fel på HM, men iaf, mjukismundering ftw) och cepefrisyr.
S försöker aktivt ta över min dator, och jag har passivt stulit tillbaks den medan hon är på toa. Hon kommer nog bli irriterad när hon kommer tillbaks, så jag skriver snabbt.
M vill att vi ska gå till biblioteket. Vad jag vill verkar irrelevant i sammanhanget, men jag kan ju berätta ändå.
Jag vill skriva min artikelsammanfattning så jag slipper ha ångest precis hela helgen över att jag inte pluggar, jag vill hitta bra kläder att ha på mig i Stockholm, jag vill packa, sminka mig (så jag åtminstone inte ser ut som ett ryskt herpesbarn, mer ett danskt eller något, någon som har råd med smink i allafall...)
Och så vill jag komma på något bra att skriva om. Igår hade jag massor av trevliga (hahaha jag skriver aldrig något trevligt) saker att rapportera. Som hur jag nästan kvävdes på föreläsningen. Det var ganska pinsamt.
Det började med en oskylldig harkling, som trappades upp till en hostattack som får en 12a på richterskalan. Jag trodde seriöst jag skulle dö. Det verkade alla andra i klassen också tro.
Det är intressant hur människor beter sig när de tror att man är döende.
Människor som aldrig pratar med mig började plötsligt fråga hur det gick, om jag behövde vatten och såg allmänt oroliga ut. Det skulle jag nog också ha gjort. Jag var nämligen fullkomligt knallröd i ansiktet av kvävning och det rann en strid ström av tårar ur mitt vänstra öga, så allt mitt smink rann bort. (Fast sen sa alla att jag inte aaalls hade rinnig mascara, oooh nej!)
Det jag tyckte var pinsamt var inte att hosta så alla hörde, det var inte heller att jag störde föreläsaren, utan just att människor började bry sig. Jag har seriösa problem med det. Och det är det problemet som är mest pinsamt. Eller jobbigt, egentligen hatar jag ordet pinsamt, själva ordet är pinsamt i sig.
Nu överlevde jag ju beviserligen, även om jag någon gång igår tappade bort min vattenflaska och var i skolan i åtta timmar.
Nu ska jag bara överleva helgen så är jag säkert frisk och allergifri sedan. (Yeah Right!)
Har i allafall slutat känna mig drogad av allergitabletterna, vilket innebär att jag kan hålla ögonen öppna flera minuter i streck utan att somna. Go Me!
Nu är det oroväckande tyst i lägenheten så jag borde väl kolla vad M och S har gjort, troligen har de hängt sig från dushdraperistången eller något.
(De har hela morgonen gett mig exempel på hur de skulle vara om de var fem år gamla och jag deras mamma, "Mimmi, varför dricker dendär mannen ur sin roliga flaska? Varför blir han så konstig då")
Jag hatar att min humor blir stimulerad när jag även blir sjukt frustrerad, för jag kan ju inte låta bli att både bryta ihop psykiskt och bryta ihop av skratt. Jag skulle nog vara ett enkelt offer för livets ord och sånna, jag skulle asgarva mig in till de innersta kretsarna av sekten.
Det är konsekvensen till en enorm finne på min läpp, jag ser sjukt skabbig ut i endast HM-kläder (inte för att det är något fel på HM, men iaf, mjukismundering ftw) och cepefrisyr.
S försöker aktivt ta över min dator, och jag har passivt stulit tillbaks den medan hon är på toa. Hon kommer nog bli irriterad när hon kommer tillbaks, så jag skriver snabbt.
M vill att vi ska gå till biblioteket. Vad jag vill verkar irrelevant i sammanhanget, men jag kan ju berätta ändå.
Jag vill skriva min artikelsammanfattning så jag slipper ha ångest precis hela helgen över att jag inte pluggar, jag vill hitta bra kläder att ha på mig i Stockholm, jag vill packa, sminka mig (så jag åtminstone inte ser ut som ett ryskt herpesbarn, mer ett danskt eller något, någon som har råd med smink i allafall...)
Och så vill jag komma på något bra att skriva om. Igår hade jag massor av trevliga (hahaha jag skriver aldrig något trevligt) saker att rapportera. Som hur jag nästan kvävdes på föreläsningen. Det var ganska pinsamt.
Det började med en oskylldig harkling, som trappades upp till en hostattack som får en 12a på richterskalan. Jag trodde seriöst jag skulle dö. Det verkade alla andra i klassen också tro.
Det är intressant hur människor beter sig när de tror att man är döende.
Människor som aldrig pratar med mig började plötsligt fråga hur det gick, om jag behövde vatten och såg allmänt oroliga ut. Det skulle jag nog också ha gjort. Jag var nämligen fullkomligt knallröd i ansiktet av kvävning och det rann en strid ström av tårar ur mitt vänstra öga, så allt mitt smink rann bort. (Fast sen sa alla att jag inte aaalls hade rinnig mascara, oooh nej!)
Det jag tyckte var pinsamt var inte att hosta så alla hörde, det var inte heller att jag störde föreläsaren, utan just att människor började bry sig. Jag har seriösa problem med det. Och det är det problemet som är mest pinsamt. Eller jobbigt, egentligen hatar jag ordet pinsamt, själva ordet är pinsamt i sig.
Nu överlevde jag ju beviserligen, även om jag någon gång igår tappade bort min vattenflaska och var i skolan i åtta timmar.
Nu ska jag bara överleva helgen så är jag säkert frisk och allergifri sedan. (Yeah Right!)
Har i allafall slutat känna mig drogad av allergitabletterna, vilket innebär att jag kan hålla ögonen öppna flera minuter i streck utan att somna. Go Me!
Nu är det oroväckande tyst i lägenheten så jag borde väl kolla vad M och S har gjort, troligen har de hängt sig från dushdraperistången eller något.
(De har hela morgonen gett mig exempel på hur de skulle vara om de var fem år gamla och jag deras mamma, "Mimmi, varför dricker dendär mannen ur sin roliga flaska? Varför blir han så konstig då")
Jag hatar att min humor blir stimulerad när jag även blir sjukt frustrerad, för jag kan ju inte låta bli att både bryta ihop psykiskt och bryta ihop av skratt. Jag skulle nog vara ett enkelt offer för livets ord och sånna, jag skulle asgarva mig in till de innersta kretsarna av sekten.
Nedrans
Jag skulle vilja skriva om irriterande allergier och hur jag nästan kvävdes på föreläsningen idag, men jag är aldeles för trött och dessutom är S här, och jag borde umgås med henne. Det får prioriteras!
Jag Gört!
Jag Gört!
Äh
Jag lovade M att vi ska se på Romy and Michelle's high-school reuinon när jag är klar med mitt PM, men jag är toktjackad på allergitabletter och socker (kardemummaskorpor och nudlar) så jag orkar inte fokusera.
Idag har gått i fattigdomens tecken. Eller snarare har jag ansträngt mig för att ruinera migsjälv så grundligt jag bara kan. Det har gått bra, köpa kläder är roligt. Sedan har jag fikat, ätit glass och handlat onödiga matartiklar. Glassen var inte onödig, den var god och halvsmält så jag får säkert magsjuka! *yaaay*
Jag har läst jordens krångligaste metaanalys och vill mest av allt hänga upp och ned i ett träd som en fladdermus och spotta ut artikeln på folk som går förbi.
Idag har gått i fattigdomens tecken. Eller snarare har jag ansträngt mig för att ruinera migsjälv så grundligt jag bara kan. Det har gått bra, köpa kläder är roligt. Sedan har jag fikat, ätit glass och handlat onödiga matartiklar. Glassen var inte onödig, den var god och halvsmält så jag får säkert magsjuka! *yaaay*
Jag har läst jordens krångligaste metaanalys och vill mest av allt hänga upp och ned i ett träd som en fladdermus och spotta ut artikeln på folk som går förbi.
Save your Last to last!
Det luktar, av någon outgrundlig anledning som absolut inte kan ha något att göra med att jag bor i ett studenthus, öl i trappuppgången.
Jag kommer hemkånkandes på min nya bästa kompis, The Blender, som ska göra mig många lyckliga smoothies att dricka i hängmattan jag såklart glömde ta med från Stockholm, i sommar.
Jag har även köpt en ny pyamas.
Jag överkonsumerar pyamasar, jag har seriöst alla sorter. Allt från oformliga mjukisbyxor med långärmad tröja i samma färg, till små, små shorts som visar alla celluliter du kan tänka dig. Jag har även många nattlinnen, snygga, sexiga, sådana som ser ut som gigantiska t-shirts och passar väldigt bra till gummistövlar för att få den rätta Kalles-Kaviar-reklam-tjejen-som-klämmer-ut-det-sista-i-mangeln-Looken, sådana som är över tio år gamla. You name it I've got it!
Pyamasar är altså en av mina större laster, de ligger där på listan tillsammans med att alltid göra läxor så fort jag fått dem, och läppglans. Ett tag överkonsumerade jag underkläder och nagellack, så läxor och pyamas är kanske ett vuxenhetstecken, men jag vet inte.
Så, det var väl en totalt överflödig betraktelse, nu ska jag mäta hur stor balkong vi har.
Jag kommer hemkånkandes på min nya bästa kompis, The Blender, som ska göra mig många lyckliga smoothies att dricka i hängmattan jag såklart glömde ta med från Stockholm, i sommar.
Jag har även köpt en ny pyamas.
Jag överkonsumerar pyamasar, jag har seriöst alla sorter. Allt från oformliga mjukisbyxor med långärmad tröja i samma färg, till små, små shorts som visar alla celluliter du kan tänka dig. Jag har även många nattlinnen, snygga, sexiga, sådana som ser ut som gigantiska t-shirts och passar väldigt bra till gummistövlar för att få den rätta Kalles-Kaviar-reklam-tjejen-som-klämmer-ut-det-sista-i-mangeln-Looken, sådana som är över tio år gamla. You name it I've got it!
Pyamasar är altså en av mina större laster, de ligger där på listan tillsammans med att alltid göra läxor så fort jag fått dem, och läppglans. Ett tag överkonsumerade jag underkläder och nagellack, så läxor och pyamas är kanske ett vuxenhetstecken, men jag vet inte.
Så, det var väl en totalt överflödig betraktelse, nu ska jag mäta hur stor balkong vi har.
I remeber a time my balance was fine
Jag äter frukost i två tusen år.
hmm, det skulle bli ett bra låtnamn. Bäst att sätta igång winamp så jag inte får för mig något.
Lyssna på deppmusik klockan nio på morgonen är kanske inte att sätta en hög standard för dagen, men nu får det bli så, det är ändå mulet.
Jag har varit förkyld precis hela helgen, igår hade jag feber hela dagen utan att fatta det. Klockan halv åtta, (på kvällen) när jag vaknade upp från en tvåtimmarskoma för tredje gången på sex timmar och verkligen, verkligen behövde handla mat insåg jag att det nog var mig det var fel på och tog en ipren. Då orkade jag hela 300 meterna till ICA på cykeln, och jag orkade handla och jag orkade gå runt i mjukisbyxor och jag gick inte ens in i någon eller välte något. All Hail Astra-Zeneka. I allafall, när jag kom hem var jag så fullständigt supertrött att jag inte ens orkade hetsäta en Ben&Jerrys, inte ens ett halvt paket. Sedan läste jag lite, och när jag sen skulle gå och lägga mig, klockan tio blev det ändå för jag hade mycket att göra och gjorde dem mycket långsamt.
Att till exempel dricka en vitaminbrustablett tog en halvtimme.
I allafall, när jag skulle sova så gick det såklart inte, men det kansk berodde mer på Lo Kauppis Bergsprängardottern som exploderade, som jag började läsa igår klockan två och läste ut halv ett i natt.
Det är lite av ett handikapp att alltid behöva läsa ut böcker hela tiden.
Idag mår jag i allafall lite bättre, och håller nog på att bli frisk. (Mind you, det trodde jag redan i lördags)
Så det blir skola idag, och jag ser nästan fram emot det. Jag hoppas jag kommer orka vara levande till ikväll för jag vill verkligen gå och träna och så kommer M hem från Göteborg och då kommer vi säkert behöva sitta uppe halva natten och snacka.
Oh shit! En geting på min balkong! Årets första! Jag såg en jätteenorm döende humla förra helgen på landet, men den hade nog övervintrat inomhus så den gills inte. Dessutom hatar jag getingar.
Och för säkert två veckor sedan blev jag myrbiten, så det är faktiskt verkligen vår. (Miljontals vita körsbärsblommor utanför förnstret bekräftar min tes, idiotiskt att ha körsbärsträd här, men vackert som snö är det.)
Fast det är lite jobbigt att vakna efter en hård natt och tro att man kommit till Nangijala...
Jag har alltid ogillat Bröderna Lejonhjärta boken, alltid när jag läste den tyckte jag bara synd om deras mamma och jag står inte ut med författare som utsätter sina karaktärer för allt för hemska saker. Det är lika dant med TV-serier. Jag blir förbannad helt enkelt. (Ja, jag vet att jag är lite konstig, dum i huvet som man säger)
Nu måste jag visst dricka upp tet och dra mig ut på en helt vanlig vansinnesfärd i pollenhelvetet.
För övrigt är jag förbannad på att innehållet i brustabletter alltid hamnar på botten hur mycket vatten jag än späder med och att jag alltså inte får i mig alla nyttigheterna. Dåligt brustablettstillverkare, jag hatar att ta vanliga pillervitaminer, jag glömmer alltid bort det efter tre dagar.
hmm, det skulle bli ett bra låtnamn. Bäst att sätta igång winamp så jag inte får för mig något.
Lyssna på deppmusik klockan nio på morgonen är kanske inte att sätta en hög standard för dagen, men nu får det bli så, det är ändå mulet.
Jag har varit förkyld precis hela helgen, igår hade jag feber hela dagen utan att fatta det. Klockan halv åtta, (på kvällen) när jag vaknade upp från en tvåtimmarskoma för tredje gången på sex timmar och verkligen, verkligen behövde handla mat insåg jag att det nog var mig det var fel på och tog en ipren. Då orkade jag hela 300 meterna till ICA på cykeln, och jag orkade handla och jag orkade gå runt i mjukisbyxor och jag gick inte ens in i någon eller välte något. All Hail Astra-Zeneka. I allafall, när jag kom hem var jag så fullständigt supertrött att jag inte ens orkade hetsäta en Ben&Jerrys, inte ens ett halvt paket. Sedan läste jag lite, och när jag sen skulle gå och lägga mig, klockan tio blev det ändå för jag hade mycket att göra och gjorde dem mycket långsamt.
Att till exempel dricka en vitaminbrustablett tog en halvtimme.
I allafall, när jag skulle sova så gick det såklart inte, men det kansk berodde mer på Lo Kauppis Bergsprängardottern som exploderade, som jag började läsa igår klockan två och läste ut halv ett i natt.
Det är lite av ett handikapp att alltid behöva läsa ut böcker hela tiden.
Idag mår jag i allafall lite bättre, och håller nog på att bli frisk. (Mind you, det trodde jag redan i lördags)
Så det blir skola idag, och jag ser nästan fram emot det. Jag hoppas jag kommer orka vara levande till ikväll för jag vill verkligen gå och träna och så kommer M hem från Göteborg och då kommer vi säkert behöva sitta uppe halva natten och snacka.
Oh shit! En geting på min balkong! Årets första! Jag såg en jätteenorm döende humla förra helgen på landet, men den hade nog övervintrat inomhus så den gills inte. Dessutom hatar jag getingar.
Och för säkert två veckor sedan blev jag myrbiten, så det är faktiskt verkligen vår. (Miljontals vita körsbärsblommor utanför förnstret bekräftar min tes, idiotiskt att ha körsbärsträd här, men vackert som snö är det.)
Fast det är lite jobbigt att vakna efter en hård natt och tro att man kommit till Nangijala...
Jag har alltid ogillat Bröderna Lejonhjärta boken, alltid när jag läste den tyckte jag bara synd om deras mamma och jag står inte ut med författare som utsätter sina karaktärer för allt för hemska saker. Det är lika dant med TV-serier. Jag blir förbannad helt enkelt. (Ja, jag vet att jag är lite konstig, dum i huvet som man säger)
Nu måste jag visst dricka upp tet och dra mig ut på en helt vanlig vansinnesfärd i pollenhelvetet.
För övrigt är jag förbannad på att innehållet i brustabletter alltid hamnar på botten hur mycket vatten jag än späder med och att jag alltså inte får i mig alla nyttigheterna. Dåligt brustablettstillverkare, jag hatar att ta vanliga pillervitaminer, jag glömmer alltid bort det efter tre dagar.
Varför lever sådana människor?
Igår fick jag träna på att panikbromsa! Jag är tydligen en naturbegåvning på det! Jag tror aldrig jag haft så kul förut. Jag gasar upp till 70, sedan skriker min lärare "bromsa" jag hoppar på broms och kopping och känner hur jag trycker mig bakåt mot stolen. Adrenalin, hejsan!
Dessutom är det kul att vara bra på något utan att behöva anstränga sig!
Annars handlar livet alltid så jäkla mycket om att lära sig saker. Jag hatar det! Eller, ok, det är skitintressant att lära sig nya saker, men ibland vore det enklare om det bara var att ladda hem och köra ett program i hjärnan. Som en Persucon, i Chobits (nu låter jag typ som en animénörd, men det är jag inte, jag orkar inte lära mig japanska vilket jag vill för att få ut något av det så det går inte! Hah! Än en gång är jag gnällig på inlärningsprocesser!)
Men jag är ännu mer gnällig på winamp, som efter en uppdatering vägrar köra windows-media-audio-files det tycker jag är lite lågt!
En annan sak som jag funderar över denna tidiga morgon är anledningen till mitt onödiga uppvaknande. Antingen så är mina grannar dumma i huvudet och hamrar upp tavlor klockan halv åtta på morgonen, eller så har de mycket oregelbundet sex på en väldigt dum tid, med hammare.
Oavsett tycker jag att de kan behålla det i byxorna och låta bli att väcka mig när jag försöker sova bort min förkylning. För jag blir sjukt gnällig av att vara sjuk, och det tror inte jag att någon uppskattar.
Jag gör det definitivit inte!
Nu ska jag plåga migsjälv lite extra och gå ut och andas in lite pollen!
Cheerio!
Ah! Och just det! Jag är förbannad på IKEA för att man inte kan köpa extrapluggar och sådant online! Det är superdrygt för min mamma glömde ge mig de små pluttar som man sätter upp hyllplanen med i en billyhylla till min billyhylla.
-.- Då tycker jag att man borde kunna beställa dem, och få dem hemskickade inom några dagar. Men icke! Oh nej!
Skitikea!
Dessutom är det kul att vara bra på något utan att behöva anstränga sig!
Annars handlar livet alltid så jäkla mycket om att lära sig saker. Jag hatar det! Eller, ok, det är skitintressant att lära sig nya saker, men ibland vore det enklare om det bara var att ladda hem och köra ett program i hjärnan. Som en Persucon, i Chobits (nu låter jag typ som en animénörd, men det är jag inte, jag orkar inte lära mig japanska vilket jag vill för att få ut något av det så det går inte! Hah! Än en gång är jag gnällig på inlärningsprocesser!)
Men jag är ännu mer gnällig på winamp, som efter en uppdatering vägrar köra windows-media-audio-files det tycker jag är lite lågt!
En annan sak som jag funderar över denna tidiga morgon är anledningen till mitt onödiga uppvaknande. Antingen så är mina grannar dumma i huvudet och hamrar upp tavlor klockan halv åtta på morgonen, eller så har de mycket oregelbundet sex på en väldigt dum tid, med hammare.
Oavsett tycker jag att de kan behålla det i byxorna och låta bli att väcka mig när jag försöker sova bort min förkylning. För jag blir sjukt gnällig av att vara sjuk, och det tror inte jag att någon uppskattar.
Jag gör det definitivit inte!
Nu ska jag plåga migsjälv lite extra och gå ut och andas in lite pollen!
Cheerio!
Ah! Och just det! Jag är förbannad på IKEA för att man inte kan köpa extrapluggar och sådant online! Det är superdrygt för min mamma glömde ge mig de små pluttar som man sätter upp hyllplanen med i en billyhylla till min billyhylla.
-.- Då tycker jag att man borde kunna beställa dem, och få dem hemskickade inom några dagar. Men icke! Oh nej!
Skitikea!