telepatetisk

M spelar internationalen om och om igen på min speldosa.
Idag har jag bestämt mig för att ha Asperger, eftersom jag ändå läst om Autism idag men inte riktigt kvalar in i och med min överdrivna kommunikativa användning av språket. (Sug på den meningen en stund!)
Okej min enda motivering till att ha AD är att jag gillar rutiner och naturvetenskap. Till exempel var jag tvungen att lyssna på Chrystal Village när jag bytte lakan för att den känns lite som en VIA-reklam. Hellst skulle solen skinit men det ville den inte. Jag lyssnar alltid på den låten när jag byter lakan.
(Men jag byter inte alltid lakan när jag lyssnar på den)
Nu behövde jag lyssna på den igen för att jag kom att tänka på den.

Okej, jag kanske inte har AD då, men något måste jag ju roa mig med.
För jag har supertråkigt.
Jag är inte ens hungrig så jag kan inte laga mat.
Snart är denhär lediga dagen slut och jag var endast ute en sväng för att slänga soporna, jag passade på när L gick hem från vår pluggsession. Jag har pluggat alldeles för mycket idag. Jag är rastlös och lättirriterad. Kanske går jag tillbaks till att ha ADHD igen. Eller så blir jag apatisk. Det skulle kunna funka!
Fan, det var tråkigt att stirra med huvudet rakt ner i skrivbordet.

Typiskt!

Lyssnar på KT Tunstall för att muntra upp mig. Det är mycket energi i musiken så det går rätt bra, mindre bra med tanke på att den är extremt mycket september-oktober 2007. Det vill säga soliga eftermiddagar och panikångest. Och andra mörka hemligheter. Och så blir jag röksugen.
Men K rökte upp mina cig! (Men det fick hon så gärna!)
Men Hopeless blir jag i allafall lite glad över.

Men det är sjukt hur mycket viss musik är vissa människor. Oftast den jag fick den av, men även väldigt ofta andra personer samtidigt. Som jag tänker på när jag hör musiken. Det är säkert så för alla.
Jag skulle vilja hitta alla låtar som hjälpt mig komma över saker och personer. Men det kanske mest skulle göra mig bitter? Vem vet! Vem bryr sig? (Som jag brukade säga när jag var 14)

Jag tror egentligen jag behöver något som tar upp min fokus på onödiga saker. Jag brukar passa på att bli kär då, men det funkar inte längre. Kanske mest för att jag inte är 16 år gammal eller i ett förhållande längre. Det var sjukt praktiskt då, för man kunde alltid bråka eller bli kär igen eller något.
Men det börjar bli dags att rycka upp mig och gå vidare. Men att vara singel börjar också kännas gammalt.
Allt känns gammalt, speciellt kylan.
Typiskt mig att alltid vara så flexibel och vänja mig så fort att jag får tråkigt. Nu är jag redan inne i salstenta-tänket.

JAG HAR INGENTING ATT GÖRA! JAG MÅR TRÅKIGT.

Jag och M ska se Narnia så hon ska slippa läsa boken, och snart är det faktiskt sommarlov, och då börjar jag på nya jobbet! Snart är det helg! Och då får jag träffa en bäbis! Bäbisar är per definition nya!

Det var dagens pepp-talk. Tror jag även behöver en pepp-walk, so watch me go!