telepatetisk

Nu ÄR det snart last days of april. Vi vet alla vad det betyder. Valborg! Denna mytomspunna högtid, denna plastskräpets ärodag denna fabulösa fyllefest. I Uppsala alltså. Jag gav mig själv pluggledigt efter att ha suttit i biblioteket till fem och jag har hunnit med följande, byta i hamsterburen, dammsuga, handla 2 ggr, städa lägenheten och äta mat. (Köpesallad ftw, vem har tid att stå vid spisen?) Det kanske låter hektiskt men jag känner mig faktiskt ganska avslappnad. Mer lugn än på länge till och med. Visst, ett litet sug i magen påminner mig om allt som jag undviker att göra. Men det är ju mest roliga saker, så det dåliga samvetet lyser med sin frånvaro.
Organisationsteori läser vi nu. Den är rätt tung i läsning. Men vi har en hemtenta så det kommer nog bli lugnare snart. (As if, jag softar mycket mer inför salstentor.)

Får vi nu bara vackert väder på fredag så ska min lycka snart vara gjord! 
Slänger med en hoppfull vårbild!

Vi har pissmycket att göra i skolan, vilket får mig att pendla mellan total mental förlamning och att hetsplugga.  Nyss försökte VÄRLDENS största humla flyga in i mitt rum, troligen för att mörda mig. Spännande.
Nu ska jag äta lunch och låtsas som att jag kommer klara Organisationsteorin. Har hört att man orkar mer om man tänker positivt. Å andra sidan låter det som en typisk KBT-metod. Inte för att jag då automatiskt är emot det, men ändå. Tror det är viktigt att aktivera lidandet och gnälla så mycket jag bara kan medans jag pluggar. I helgen lär jag ju inte få något gjort i alla fall. wiihoo. Vilket påminner mig om att jag måste handla. Engångsgrillar. Och läsk. Hur ska jag hinna? Det vet ingen. Möjligen om alkisarna som städar gården vet det. Sa jag att jag ska äta lunch nu? Om jag ska hinna äta innan skolan måste jag äta nu. Men jag är inte hungrig. Toppen.
Min mobil har nu börjat hänga sig var tredje minut ungefär. Stabilt.

Banankaka till frukost var kanske inte så genomtänkt. Men man kan inte få både intelligens och banankaka liksom. Ska jobba hela helgen. Känns sådär. Och visst jag vet att jag inte borde gnälla när jag sammanagt jobbar 12 timmar på tre dagar, men det skulle ju vara skönare att jobba 12 timmar en dag och sen vara ledig. Men då hade jag ju kunnat stanna kvar på mitt förra jobb. Och det orkar jag faktiskt inte. Hmm mitt kaffe smakar bittert. Är det en projektion?
Nu ska jag betala räkningar. Tjing!

i natt har jag sovit 3,5 timmar. Det är allt jag har att säga.

Jag vill verkligen sova, men jag orkar inte gå och lägga mig. Hur sämst är inte det? All min energi har idag gått till grupparbete, laga mat och vara trött. Och lyssna på Winnerbäck (gissar att grannarna är brutalt trötta på att höra mig sjunga med till "Jag vill gå hem med dig")

Jag älskar den här bloggen! http://onekligen.blogspot.com/ läs den!

Jag försöker smita från mina mer allvarliga åtaganden just nu. Som ni kanske märker.
Så det verkar ju funka.
Om ett halvår eller så får vi se om det jag försöker smita från just nu blir något.
(Nej, jag försöker alltså inte bli gravid)

Hmm på väg till skolan om en stund, grupparbete, alla är engagerade, jag måste köpa batterier. Vi ska räkna statistik idag, och ärligt talat ska det bli kul. Det är ju nästan som matte.
Dricker en kopp kaffe som inte smakar något alls nästan, mest vatten. Stirrar ut genom fönstret. Energibefriad.
Tänk att det som är roligast alltid är det som suger mest energi ur en? Till exempel dansa, knulla, träna, uppstyrd kreativitet, lära sig saker, (ja jag tycker i alla fall det är underbart roligt), bedriva terapi (kanske inte "kul" men extremt meningsfullt.) Okej jag byter fråga, varför är alltid det som är mest meningsfullt så uttröttande?

Och varför blir man även trött av det icke meningsfulla? Som tvätta, jobba extra, handla mat och sova. Ja varför i hela fridens namn blir jag trött av att sova?!

Det är mer sadistiskt av livet än statistik. (som vår lärare alltså kallar Sadistics, han är amerikan och ja, nej inte ascool, men vrålputtrig i alla fall, han skrev "I frown uppon waste of space" i våra forskningsrapporter, men jag tror inte han någonsin har frownat, jag tror inte han kan)

Funderar på att gå och träna i kväll, men det är antingen det eller det andra. Jag behöver mina kvällar, just nu. För morgnarna är oanvändbara. De passar däremot utmärkt för kaffedrickande, slösurfande och bloggande. Så jag tog nog i när jag sa att det skulle bli lite lugnare här på bloggen. Jag lär öka mitt bloggande med 50 % om jag känner mig själv rätt. Och om vi har fler sovmorgnar...

Ute är det något som liknar vår, för den hoppfulle. Och jag är alltid hoppfull på morgonen, hungrig mitt på dagen, trött efter klockan 15 och cynisk på kvällen.

Jag vet inte vad jag ska skriva idag. Datorn funkar.
Jag tycker verkligen om att blogga. Det är så helt igenom enkelt. Prestationslöst. Men jag ska försöka göra något annat ett tag. Nånting mer. Bara för att se om jag kanske kan. Och då vet jag inte om det blir så mycket bloggande. Jag vet inte om det kommer få plats.
Men jag ska försöka. Mest ska jag ändå försöka med det andra. (Fast, vem lurar jag, jag kommer behöva sjukt mycket ångestlindring)

Det var väl egentligen bara det.

Sitter och smygbloggar på Ms dator, som vanligt. Hon vaknar nog när som helst. Då slänger jag igen locket på laptopen och springer ut på balkongen! Eller så får jag kolla internet på datorn. FÖR DET HAR HON SAGT! Och min mamma sa alltid att man ska dela med sig... (Lögn, min mamma sa alltid att vi skulle dela exakt lika för att slippa höra oss bråka, men det var välment)
Ska snart cykla till skolan, grupparbeta och sen ska jag jobba. Ikväll. Hela 4 timmar, varje dag hela helgen. Skulle kanske varit bättre att jobba ett tolvtimmarspass och sen åka hem, än att hänga i Knife town i tre dagar och glo på TV. Men min dator är ju trasig så veeem bryr sig. Har ju ingenting att göööra då.
Har druckit 2 koppar kaffe som personlig belöning för att det är fredag. Och för att jag ska försöka att inte äta godis precis varje dag nu. Eller bullar, eller chips eller kakor... Hittills har jag sedan i onsdags fikat en gång, i onsdags. Men då är det obligatorisk onsdagsfika faktiskt.

Hedddåååå

Gissa vad jag gör...
Just det! Jag lyssnar på p3. Vad annars?!
Ska snart knata till affären (så fort jag lyckas lura mig själv till att byta till riktiga byxor istället för mjukisbyxorna jag tog på mig så fort jag kom hem för 40 minuter sedan, och kanske även så fort klockan inte är 17-18.30 = peaktid för kö på ica.) och köpa: kaffe, disksvampar och eventuellt någon typ av matvaror. Blir väl typ, blodpudding och morötter. Det är ju billigt. Jag är inte egentligen pank, jag försöker mest spara pengar så jag kan köpa större saker än glass, tuggummin och snabbmat. Och nej, jag menar inte bag-in-box viner, nya kläder och enorma kaffe-lattes. Jag snackar möbler, mattor och gardiner.
Jag har beställt ett nytt grafikkort, så snart kanske min dator fungerar. Synd att det kort jag köper nu är typ 1000 gånger sunkigare än det jag redan har. Förutom att det inte är trasigt. (Vad jag vet i alla fall) Nåväl, jag ska jobba i helgen, vilket inte gör mig sådär sprudlande glad, eller akut rik heller.

Jag tröstar mig med att det tog cirka 30 sekunder att deklarera. Ibland är det mysigt att majoriteten av befolkningen är puckon, saker blir förenklade och går snabbare.

Nu ska jag göra något annat. Än att blogga alltså.

Jag lyxar till det lite med att blogga. Ska även lyxa med att åka till skolan och plugga. Eller snarare skämma bort min grupp. Vi har grupparbete och jag insåg i morse att det enda jag bidragit med (förutom ett krav som gav oss dubbelt så mycket att göra, och lite pigga teorier) är gnäll om att vi inte kan börja för tidigt på morgonen och att jag måste gå klockan tre och sånt. Världens ambitiösaste är jag inte. Eller så har jag bara svårt att inse att alla inte är lika snabba (slarviga) som jag. Jag är helt enkelt ingen teamplayer.
Men nu är jag vaken och pigg och fräsh, nyduschad och kaffestinn. Lyssnar på morgonpasset. Ska måla ögonbrynen.
Torsdagslyx helt enkelt!

Nu blev jag komatrött.

Idag är en mycket trevlig dag. Inte bara för att det är långfredagen och allting är stängt och ingen är ute på gatorna. Vad GÖR folk på långfredagen egentligen? Jag äter frukost och lyssnar på radio. Snart ska jag åka till Knife town och skämma bort min älskling som fyller ett år närmre trettio idag. Jag ska även mobba honom grovt över att han är i det närmsta uråldrig. (27)
I min familj, eller rättare sagt, i min hjärna, är födelsedagar heliga. Inte  så att de måste vara en enorm deal och man måste ha en stor fest, utan mer så att den som fyller år får bestämma. Vill personen ha en baoutafest så hjälper jag till, vill personen sitta på sin soffa och spela Final Fantasy XIII och dricka öl, så köper jag ölen och ger bort spelet i present. Det enda som är problemet med detta är ju att alla människor inte VET vad de vill göra på sin födelsedag, eller inte vill säga vad de vill göra. Sådana personer får skylla sig själva och mötas med tårta och ljus och glansigt presentpapper i ottan. Hahaha

Själv vill jag inte fira så mycket, men presenter har jag ingenting emot... Det är i alla fall tur att det inte är jag som fyller år idag.

För övrigt är jag lättad över att första april är över, möjligen överreagerade jag lite igår i min paranoia. ALLA nyheter (utom den om att katolska präster ligger med småpojkar, men det kan ju knappast kallas för nyhet) lät så fruktansvärt påhittade. Vadå skatt på godis? Vadå tankafett är nere?Självsläckande cigaretter? Vadå polisen söker efter ledtrådar, tar DNA-prov och intervjuar misstänkta? Jag trodde helt enkelt inte på något. Så kan jag ju kolla idag vilka som faktiskt stämde. Om det nu var någon som stämde. Jag är fortfarande skeptisk.
Jag tröstar mig med att de flesta nyheter är 90% påhittade. Alla dagar.

(aprilfisk = poisson d'avril = aprils fool = dumma sill på franska)

Nu ska jag duscha!

Jag vaknade i morse, som man gör, med en otrolig paranoia vilandes i bakhuvudet.
Det är inte riktigt sant, paranoian tog faktiskt tills jag lyssnade på radio för att få fäste. (Konstig mening blev det)
I alla fall, jag vaknade, och hade ont i käkarna och höger axel. Hoppsan jag hade glömt min bettskena när jag gick och lade mig. Eller "glömt" snarare. Jag sover så dåligt med den. Tydligen sov jag ännu sämre utan den. Jag tryckte i den i käften och somnade om. Vaknade 1,5 timmar senare och värken var borta! Den i axeln och käkarna i alla fall. Istället hade min kropp bestämt sig för att alstra lite lätt mensvärk. Nåväl, istället för att ljublande hoppa ur sängen och sätta igång med frukost, plugg och allmän rengöring så hämtade jag mina hörlurar och drog igång radion. Allt var dandy tills det blev dags för nyheter.
Då kom jag på det! Det är första april, allt de säger i nyheterna kan vara lögn. Det kan också vara sant. Varför är det annorlunda än alla andra dagar? Undrar ni kanske. Jo, det ska jag berätta. Om man går på det som är påhittat idag, får man skämmas i morgon! Å andra sidan är det ganska jobbigt att gå runt och vara sjukt misstänksam. För det gäller ju inte bara våra medier, utan alla människor. VEM som HELST kan ljuga och hitta på! Busschauffören, prissättaren på ICA, dina närmaste vänner. Alla.
Själv är jag sämst på aprilskämt. Min mamma är däremot bäst på både att hitta på och gå på allt i den vägen. Det är ett ganska sympatiskt drag tycker jag.
Själv vill jag ju alltid ha rätt vilket komplicerar saker. Ännu krångligare blir det av att jag väldigt ofta faktiskt har rätt också. Man får lätt ett rykte om sig att vara besservisser/kung av onödigt vetande. Vilket jag mest ser som en komplimang, men det är ju jobbigt när andra inte gör det.

Okej jag ska försöööka ljuga
Ett av följande påståen är ljug och hitte-på

• Det regnar ute
• Någon idiot har huggit ner träd utanför mitt fönster
• Och även kört sönder hela gräsmattan
• Jag har inte druckit kaffe idag
• Jag älskar låten Ack Sundbyberg
• Jag har tenta nästa vecka
• Jag vattnade blommor igår
• Min dators grafikkort är paj som blåbärspaj
• Jag längtar tills det blir sommar
• Jag är född på södersjukhuset
• Snart ska jag bli sambo

Okej, använd er logik. Det var ju inte så svårt att lista ut vilket som var fel. Fast jag slängde in en luring där också. Den som kan säga vilken luringen var (alltså den som låter som ljug men faktiskt är sann) vinner..  något..
Eller såhär gör vi, jag utlovar inget pris men om personer i min absoluta närhet klarar av att identifiera ljuget OCH luringen så får de något fint! (om de svarar fel så blir jag förnärmad!)

Kolla vad sämst jag är, jag kan inte ens ljuga utan att göra det till en tävling! Jag hatar att ljuga och jag hatar att bli lurad. Och det värsta är att jag inte bara kan stoppa huvudet i sanden och sova bort hela den här dagen. Jag måste nämligen göra saker. Blääääää!

Så, men jag har bestämt mig nu, hellre bli lurad än vara paranoid. Så kom igen och ljug!