telepatetisk

Jag ville inte gå till skolan idag. Så  jag gick inte till skolan idag. Jag sitter hemma och tittar på tvserier istället. Jag vill inte göra någonting alls, det är kallt ute och jag väntar på att allt ska förändras. Jag väntar på att det ska kännas annorlunda. Att solen ska skina och vinden vara ljum och jag vara en annan människa. En trevlig person. Men jag kommer inte bli enkel.
För vet ni vad jag insåg idag, när jag brände migsjälv på hetvattnet i dushen för att det var bättre för varmt än för kallt och jag orkade inte sluta dusha. Jag måste alltid göra allting krångligare än det är. Jag hatar enkla lösningar. Jag hatar att det bästa sättet att gå upp på morgonen är att gå ur sängen. Jag hatar att det bästa sättet att få något gjort är att göra det. För det får mig att känna mig så tom.
När jag verkligen gör det.
Jag vill att livet ska vara svårt. Jag vill inte att vänskap ska vara ett telefonsamtal bort. Jag vill att det ska vara utom räckhåll eller här. Jag hatar the meantime. Ändå älskar jag inbetweens.
Jag hatar att det bästa sättet att bota hunger är att äta.
Jag hatar att det inte fungerar att vänta ut allting.
Jag hatar att det bästa sättet att förbättra ett förhållande trasigt utom räddning är att göra slut på det. Jag hatar att behöva inse att jag inte kan prata fram lösningar.
Allt dethär bara för att det är kallt i mitt rum och den bästa lösningen är att köpa en värmefläkt. Inte försöka vänja sig och stå ut, inte lida och gnälla om det. Jag måste göra något åt det. Och jag hatar att göra något åt saker.
Visste du redan dethär om mig?
Varför har du inte sagt något?
(Freud nickar på mitt skrivbord)
And how do you feel about that?

Maktlös