20071115

Livsfarligheter mot min hals
igenom mörkret, ovetandes
sitter kvar som sötma i min hals
jag skulle hellre veta något annat, något lugnare
men vi upprepar oss som garnnystan, kan du känna av det?
jag ser genombrytningen av solen från min morgon
och livet förenklas minimalt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback