20081203
Jag tror vi bygger ett land
ett ljust land, fyllt av solar
värme, träd och tid
Det finns syre där
och sjöar i vårt land
och vi drar gränser
skriver lagar
Vi bygger ett land
i våra kroppar
när din handflata
vidrör min mage
mina kinder
Jag skapar världfärdssystem
du infrastruktur
när våra röster
interagerar
När vi är själva
ensama, ifrån varandra
Fantiserar vi om bomber
fienderna som
kanske
ska krossa vårt land
Och det skapar sorg
rädlsa
tystnad
Men det finns inte
ett ljust land, fyllt av solar
värme, träd och tid
Det finns syre där
och sjöar i vårt land
och vi drar gränser
skriver lagar
Vi bygger ett land
i våra kroppar
när din handflata
vidrör min mage
mina kinder
Jag skapar världfärdssystem
du infrastruktur
när våra röster
interagerar
När vi är själva
ensama, ifrån varandra
Fantiserar vi om bomber
fienderna som
kanske
ska krossa vårt land
Och det skapar sorg
rädlsa
tystnad
Men det finns inte
20081115
Jag är så lycklig över att du kallar det
älska
Själv förmår jag inte erkänna
att det vi gör med våra kroppar
är kärlek
Jag vågar inte säga det högt
älska
Själv förmår jag inte erkänna
att det vi gör med våra kroppar
är kärlek
Jag vågar inte säga det högt
20081118
Varför vill jag uppnå optimalt oberoende?
20081116
jag vill inte bygga barriärer
Jag vill bränna broar mellan oss och
valmöjligheter.
För jag vill inte ha möjligheterna
Jag vill ha dig
Jag vill inte samla mina tvivel i små vassa klippskrevor
Jag vill att mitt tvivel inte ska ligga tryggt i lä
Det ska flyga med havsvinden
inte bara röras upp i storm
Jag vill inte hänga svikna löften
som strumpor att torka i spöregn
Jag vill torka dem framför brasan och
elda upp dem eller spara dem
som vissna löv
eller kuriositeter
(Men jag bygger barriärer, omärkliga i början
jag samlar mina tvivel till de går in i
grundvattnet och berggrunden
tills alla mina klippor fräts upp av
tvivel och allt jag är är stenöken
och jorderosion
och jag blöter på nytt alla svikna löften
Så de känns fräsha och aktuella
även om de tappar färgen och
blir en enda stor grå massa
som jag inte kan urskilja
ur tillvaron)
Jag vill bränna broar mellan oss och
valmöjligheter.
För jag vill inte ha möjligheterna
Jag vill ha dig
Jag vill inte samla mina tvivel i små vassa klippskrevor
Jag vill att mitt tvivel inte ska ligga tryggt i lä
Det ska flyga med havsvinden
inte bara röras upp i storm
Jag vill inte hänga svikna löften
som strumpor att torka i spöregn
Jag vill torka dem framför brasan och
elda upp dem eller spara dem
som vissna löv
eller kuriositeter
(Men jag bygger barriärer, omärkliga i början
jag samlar mina tvivel till de går in i
grundvattnet och berggrunden
tills alla mina klippor fräts upp av
tvivel och allt jag är är stenöken
och jorderosion
och jag blöter på nytt alla svikna löften
Så de känns fräsha och aktuella
även om de tappar färgen och
blir en enda stor grå massa
som jag inte kan urskilja
ur tillvaron)
20081115
Jag är inte van vid ögon som inte ljuger
det blir så enkelt att jag ibland
förlorar fotfästet
och vågar luta mig mot dig
det blir så enkelt att jag ibland
förlorar fotfästet
och vågar luta mig mot dig
20081114
Och jag vill bo i dina blodådror
i ditt ljusaste skratt
Jag vill vara i din kropp, under
din hud
Jag vill tillbringa min tid åt
att få dina hårstrån att
blåsa åt olika håll
Jag vill andas din doft
när du sover
Jag vill vara ande i din kropp
spöke i din hjärna
i ditt ljusaste skratt
Jag vill vara i din kropp, under
din hud
Jag vill tillbringa min tid åt
att få dina hårstrån att
blåsa åt olika håll
Jag vill andas din doft
när du sover
Jag vill vara ande i din kropp
spöke i din hjärna
20081109
Min destruktivitet är så fryst
den finns i missnöjdheten, ledan, innesittandet
Vägran att utmana verkligheten
Den sitter i tankarna
Jag orkar inte
Jag måste lära mig vara med andra
den finns i missnöjdheten, ledan, innesittandet
Vägran att utmana verkligheten
Den sitter i tankarna
Jag orkar inte
Jag måste lära mig vara med andra
20081108
Om det bara är jag
blir livet omöjligt
inget att referera till
för det är i relation till dina ögon
Jag blir till
Du utgör mig, i och med att du
är min förutsättning
Så det spelar ingen roll
hur vi bryter regler
eller förlorar oss i varandras dofter
för om det bara
Är jag
är livet omöjligt
Utan din röst i mitt bakhuvud
blir livet omöjligt
inget att referera till
för det är i relation till dina ögon
Jag blir till
Du utgör mig, i och med att du
är min förutsättning
Så det spelar ingen roll
hur vi bryter regler
eller förlorar oss i varandras dofter
för om det bara
Är jag
är livet omöjligt
Utan din röst i mitt bakhuvud
20081108
Jag har aldrig varit full av liv
dethär är så det alltid varit
Du gör mig full av liv
Varför kan inte livet göra mig full av liv?
dethär är så det alltid varit
Du gör mig full av liv
Varför kan inte livet göra mig full av liv?
20081108
Jag har aldrig varit full av liv
dethär är så det alltid varit
Du gör mig full av liv
Varför kan inte livet göra mig full av liv?
dethär är så det alltid varit
Du gör mig full av liv
Varför kan inte livet göra mig full av liv?
20081101
Jag väntar otåligt eftersom
Jag vet inte varför jag är så otålig
det gör mig rädd, får mig att tro
att jag är beroende av dig
Jag har hemlängtan efter dig
jag borde kunna leva mitt eget liv
Det är som att jag använder dig
och behöver dig så fort något blir
segt eller jag blir ledsen
Anknytningsbeteende
Jag springer
till dig när jag behöver något
Det skrämmer mig
Jag försöker stå emot det
Med hela min person,
alla försvar jag har,
alla rädslor
Jag vet inte varför jag är så otålig
det gör mig rädd, får mig att tro
att jag är beroende av dig
Jag har hemlängtan efter dig
jag borde kunna leva mitt eget liv
Det är som att jag använder dig
och behöver dig så fort något blir
segt eller jag blir ledsen
Anknytningsbeteende
Jag springer
till dig när jag behöver något
Det skrämmer mig
Jag försöker stå emot det
Med hela min person,
alla försvar jag har,
alla rädslor
20081028
Och du låter mig bli som jag faller
Fångar upp eller viskar tröstande ord
men du låter mig falla
Jag får skrapa upp huden och luckras upp
i rötan och spyan
Jag får skratta och flyga och
allting är självklart
Jag får bli min egen
du tar emot det jag har
vad jag ger dig
Och jag får räcka till
Fångar upp eller viskar tröstande ord
men du låter mig falla
Jag får skrapa upp huden och luckras upp
i rötan och spyan
Jag får skratta och flyga och
allting är självklart
Jag får bli min egen
du tar emot det jag har
vad jag ger dig
Och jag får räcka till
20081028
Jag återvänder till något slags liv
Jag kan lyssna på mitt hjärtas hjärtslag
inifrån
Det känns i kroppen om jag tänker efter
Och alla människor jag skulle tycka om
om det fanns tid
Jag kan lyssna på mitt hjärtas hjärtslag
inifrån
Det känns i kroppen om jag tänker efter
Och alla människor jag skulle tycka om
om det fanns tid
20081027
Jag skulle nysta upp ditt hjärta
om du bad mig
lossa alla knutar, långsamt
tvinna en ny boll av mjukt garn
skapa löslighet och andetag
Du skulle släta till min
pannas rynkor
om jag bara bad dig
Om jag bad dig
skulle du kyssa min kind i rätt ögonblick
och minnas våran första kyss
hur hjärtat blev trassligare
jag minns det idag
huir jag sprang och sprang
mot dina varma armar
Det är som ett ljusår sedan
innan jag älskade dig
Men det landar nu, som en viskning
att du är jag, och jag är du
om du bad mig
lossa alla knutar, långsamt
tvinna en ny boll av mjukt garn
skapa löslighet och andetag
Du skulle släta till min
pannas rynkor
om jag bara bad dig
Om jag bad dig
skulle du kyssa min kind i rätt ögonblick
och minnas våran första kyss
hur hjärtat blev trassligare
jag minns det idag
huir jag sprang och sprang
mot dina varma armar
Det är som ett ljusår sedan
innan jag älskade dig
Men det landar nu, som en viskning
att du är jag, och jag är du
20081027
om jag kunde
skulle jag gå med dina eviga ben
till de eviga bergen
Jag skulle sitta
på din eviga rumpa
och stirra in i dina eviga ögon
på en evig sten
och du skulle förklara
med din eviga röst
om vår eviga kärlek
Du skulle berätta
att ingen är evig så att
evighete inte finns
Och dina eviga läppar
skulle skapa rysningar
i min temporära ryggrad
enkelheten skulle
finna tröst i motsägelser
och komplexiteten
i våra hjärtan
Vi skulle sjunga
dina eviga sånger,
jag flyktiga sånger om död och evinnerlighet
sånger om skratt och glädje och ögon
som glittrar i natten en kort sekund
Jag har små stenar i fickan
men de försvinner mot evigheten
som du bär i hela din uppenbarelse
som jag förtvinar
skulle jag gå med dina eviga ben
till de eviga bergen
Jag skulle sitta
på din eviga rumpa
och stirra in i dina eviga ögon
på en evig sten
och du skulle förklara
med din eviga röst
om vår eviga kärlek
Du skulle berätta
att ingen är evig så att
evighete inte finns
Och dina eviga läppar
skulle skapa rysningar
i min temporära ryggrad
enkelheten skulle
finna tröst i motsägelser
och komplexiteten
i våra hjärtan
Vi skulle sjunga
dina eviga sånger,
jag flyktiga sånger om död och evinnerlighet
sånger om skratt och glädje och ögon
som glittrar i natten en kort sekund
Jag har små stenar i fickan
men de försvinner mot evigheten
som du bär i hela din uppenbarelse
som jag förtvinar
20081027
Och avgrundsdjupet
som att vi står precis nära
blickar ner i svartvattnet
hand i hand som att vinden
kanske blåser oss ner
som att solen kanske lockar
att sökar svalka
i vattenströmmar
i avgrundsdjupet
och vi skrattar, ekot flyger
vi andas så lungorna fylls
som att det blir större, kärleken
nära avgrundsdjupet
som att vi står precis nära
blickar ner i svartvattnet
hand i hand som att vinden
kanske blåser oss ner
som att solen kanske lockar
att sökar svalka
i vattenströmmar
i avgrundsdjupet
och vi skrattar, ekot flyger
vi andas så lungorna fylls
som att det blir större, kärleken
nära avgrundsdjupet
20081026
Allt jag håller i nu är en vilja
att stanna precis där jag är
För på något sätt kan du konsten
att upphäva kosmos
Det finns ingen rationalitet i oss
Du är allt som får plats i mitt blickfång
Jag vill stanna mot din mjuka arm för alltid
Vi ska bemöta världen så
hand i hand, med vinden i håret
Jag borde kunna stå pall för allt
För alla betänkligheter flyr
ut när jag ser dig
att stanna precis där jag är
För på något sätt kan du konsten
att upphäva kosmos
Det finns ingen rationalitet i oss
Du är allt som får plats i mitt blickfång
Jag vill stanna mot din mjuka arm för alltid
Vi ska bemöta världen så
hand i hand, med vinden i håret
Jag borde kunna stå pall för allt
För alla betänkligheter flyr
ut när jag ser dig
20081023
Jag älskar dig
som att mitt hjärta skulle gå sönder om du försvann
som att allt jag har i min mage
är du
alla mina känslor
Du får mig bara att känna mig ratad
när jag gråter och är arg
Och jag förstår, klart jag förstår
att du måste vara arg när vi är arga
Jag är bara inte van att vara arg tillbaka
Vi måste lära dig att acceptera mina tårar
som att mitt hjärta skulle gå sönder om du försvann
som att allt jag har i min mage
är du
alla mina känslor
Du får mig bara att känna mig ratad
när jag gråter och är arg
Och jag förstår, klart jag förstår
att du måste vara arg när vi är arga
Jag är bara inte van att vara arg tillbaka
Vi måste lära dig att acceptera mina tårar
20081011
Jag behöver allt som jag inte ber om ändå
Men det är som att jag tror att jag har outtömliga resurser
Och en röst som aldrig ber om något
Kommer du att tro mig när jag säger
att allt är enkelt och jag är stark?
För allt är svårt och jag är svag
Men det är som att jag tror att jag har outtömliga resurser
Och en röst som aldrig ber om något
Kommer du att tro mig när jag säger
att allt är enkelt och jag är stark?
För allt är svårt och jag är svag
20081007
Du ger mig allt och förstår det inte ens