kreativ röra

Finns det ingen som håller med?
Jag vacklar under dina vingars största tyngd
Det gör ingenting, jag faller gärna
Du kan viska mig vacker och skrika mig fri
det går bra, jag andas friare
Jag är ändå alltid ensam, det finns
kraft i mina ben och om du stannar av så kan du hoppas
Jag har mer än du anar
under ögonen har jag blod
och jag skrattar under högsta miraklet
Du viskar mina galnaste lekar
är högre upp än du hittar
Jag saknar men du känner inte efter
Jag hör ingenting och du viskar så
mycket högre än mina öron tål
Mina ögon är redan ljusare
Det försvinner, jag försvinner
Men det sysselsätter mina händer
det fördjupar ån och förruttnelsens stank
Men det gör ingenting, det befriar
Och jag hoppas på,
en sista, oförglömlig, ogenomtränglig
ovedertaglig, ensamhet.