20080130

Jag bär för mycket rädslor mellan fingrarna
alla komplexiteter som jag inte glömmer
allt jag skapat och raserat
Dina ögon i ett anklagande ljus
Och mitt hjärta glömmer bort att leva
hur man gör
Utan att hoppas
Alla implicita tystnader
Men det är omöjlighet
och inte som vi alla är omöjligheter
det är som livslusten du drar ut ur mitt ansikte
förevigt förlorat

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback