2004-10-22

gatorna är svarta, glittrande
i oktobermörkrets eftermiddag
jag hade visst glömt att det blev såhär mörkt
och vinden blåser, men inte rakt igenom mig
jag har byggt en liten sköld mot kylan
jag har isolerat mitt hjärta med förväntningar
och med glädje över det som varit hittils
jag skyddar mitt hjärta så jag kanske kan andas
och kanske kan allting ordna sig

jag är bara lite rädd att sluta behöva dig
att du ska sluta älska mig

för jag ser löven falla och jag tänker på dig
jag ser himlen mörkna och jag saknar dig
och jag är rädd att du sak se på mig
och se allt det jag ser
allt felaktigt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback