2003-07-10

jag slet min kärlek ur kroppen
jag skrattade
det gjorde inte ens ont!
hur kunde jag bli så hård?
varför har jag inte gråtit?
jag har glömt din doft nu
jaha
och aldrig mer berör mig inte

jag vet hur det känns
att slita hjärtat ur kroppen
det känns inte alls
det bara försvinner smärtfritt
men det skulle inte vara så
det skulle göra ont

jag slet min kärlek ur kroppen
jag måste
var tvungen för att inte dö
ändå är jag död nu
och ändå skriker jag glatt
kom tillbaks!

jag slet min kärlek ur kroppen
ge mig min kärlek tillbaka
ge mig mitt tvivel, min rädsla
för det är ju värt det
det har jag ju alltid sagt
och jag tror på det

jag slet min kärlek ur kroppen
vill spola tiden tillbaks
men tiden vill inte spolas tillbaka
och mitt hjärta inte slå hårt
min enda chans var att hårdna
för du vet ju att jag inte klarar riktig smärta

jag slet min kärlek ur kroppen
och aldrig mer flyger inte längre
men det gör inte jag heller
hårdnar jag på riktigt nu
sviker jag allt jag är
igen

jag slet min kärlek ur kroppen
men visst kan kärleken bo här?
visst kan jag öppna mig igen
alla andra har jag nog förstått
men inte dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback