20080108

inte stå för nära faran i mitt hjärtslag
och jag kan inte röra mig
för varje ord blir som en svartblå klump
ingenting är värre
jag samlar allt i ett enda slag
varenda tanke vibrerar
och sedan faller vi bakåt
(jag vill inte, men du insisterar på att falla)
och ditt blod är inte rödare än någon annans
(men du sitter kvar under mina naglar
i hjärtats håligheter gnager du dig fast
och om jag blundar är ditt ansikte där
frågandes allt det jag vill glömma)
och det är därför jag vill in under sängen
och andas eftertanke kan jag göra i ett annat liv
en annan kropp

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback