20080516

Det rör sig frammåt
livet, läget, tiden (den)
Du rör händerna i sidled och tror du uppfunnit hjulet
Jag känner hånet växa i obehaget och den allmänna rastlösheten döljs inte bakom sminket
Jag vet att jag är inbunden, men det blir irrelevant och mina försök att andas
tappas bort i den allmänna röran
Och du
Jag ser dig sprattla bakom ramar
i dina egna nät av regelsystem du inte känner av
I frigörelsen blir du naken
och små röster viskar små lögner
slippa hålla i mig
Och jorden går under så sakterliga,
och månen går ner i havet
visar mig världar jag inte lagt märke till
Du kallar det kanske följsamhet
men det känns som att sitta instängd bakom dina tankegaller

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback