20080511

Fallandesjuka, små violblå blommor i gräsmattan
myror längs armstödet
(jag skulle nog behöva fler stöd än så,
och definitivt fler myror att hålla blicken på)
Fallandesjuka
Du förvandlas till en spindel och jag minns bilder av dig som barn, din tillitsfulla blick
Jag minns den inte från verkligheten
Men alla andra känns som otrohet, även om otroheten inte känns
För ingenting räknas och jag hamnar mellan dig och saftglaset
Jag fyller funktioner, men de är överflödiga i solljuset
Och alla bara klamrar sig fast vid dagarna, hur de faller

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback