20080608

Men där kommer ansiktet
det skrattande, levande
med tyngden i ögonen
och fågeln
Den lilla fågeln, den arga människan
som tynade bort i ett hav av smärta
såg så fel ut i allt det vita
Varför kunde du inte vakna och se på oss?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback