20071130

dina ögon blir stumma fängelser för mina händer
och vrider ur mina ögons stilla trummande
minsta ljud suger sig fast i min mage
(ambulanserna, ambulanserna)
töm mig på allt blod jag har
jag lyckas ändå alldrig rymma
allt jag samlar på mig till att stråla ut blir sommargräs och solmassaker

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback