20070916

Och jag hittar vilsegången, världsaltet
Genom mörkernatten, genom regnjuset
Jag genomskådar glasfigurer
Och inser vad jag vill
Överumplan. fallenhet(jag vill bara andas i din nacke)
Våga hålla fast någon gång
Vandra nätterna igenom, mot en säker himmel
Som världen sluter sig närmre
som jag backar från den
fallandes baklänges, ska jag ligga på marken, domnandes
För jag vågar inte springa
in i skogen, ner i buskarna, upp mot himlen
Jag vill bara jaga
Jag fruktar inte döden, jag vågar inte leva
Så jag förtynar mina muskler
Jag vill bara orka vara ensam
Jag vill bara känna händer runt mitt hjärta, värma upp det
Jag vill bara försäkran och kärlek
Men jag gråter av rädsla i natten
Sörjer möjligheterna innan de försvunnit helt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback