2005-04-08

jag kan inte hitta mina tuchpennor
så konturerna förblir oifyllda
jag tror du tog dem med dig
på din långa resa över havet
och det har regnat på mig
så jag är fuktig och suddig
all min text har runnit ut
och jag minns nästan inte
hur det känndes att älska dig
så där extremt mycket
så hjärtat går sönder och fylls på samma gång

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback