2003-09-04

känner mig lite annorlunda
lite gladare, lite friare
som att glaset jag krossade blivit solbelyst och glittrar
som att all min ilska vänt sig om
och kastat sig i armarna på tryggheten, och gråtit
som att det är lättare att gå nu
(men svårare att gå ifrån er)
lättar från marken pyttelite
och blir överlycklig av att känna igen känslan
gråter nästan för att den kommer tillbaks
för att jag kommer tillbaks
in i mig själv
men det är inte svart och sotigt i min mage igen
jag kanske inte behöver vara rädd
jag kanske kan vara nästan-naiv
trots att jag brände mig så svårt
trots att jag blev så bedövad, så färgblind
färgerna återvänder till mitt hjärta
lite nosande försiktigt
jag känner mig lite annorlunda
lite yngre nu
(yngre än de tiotusen år jag trodde jag levat)
och förståndig, har jag alltid varit

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback