telepatetisk

Okej, eftersom jag ändå håller på att dampa ur rejält och behöver distraktion kan jag berätta för er om mänskligheten och livets villkor.
Det viktigaste av allt att komma ihåg är att människor aldrig lär sig något om de inte upplever konsekvenserna av det. Exepel; Ingen låter bli att supa i förebyggande syfte, och kanske inte ens efter att det gått åthelvete och hjärnan känns som en mosad potatis kommer vi bli nykterister. Människor som inte fattar att man måste trycka på dörröppningsknappen i bussen kommer aldrig att fatta att de måste det förrän de inte kommit ut när de ska gå av och alltså missat sin hållplats. Därför är det viktigt att antingen skrika högt på dem när de står som fån och ser allmänt otekniska ut, eller låta dem undra varför i hela friden herr busschaffeur (eller fru eller fröken) inte öppnar dörrhelvetet åt dem. Männsikor behöver konsekvenser för att använda sig av konsekvenstänkande.
En annan viktig sak att veta är att livet suger, det är alltid ivägen och allt dåligt kommer alltid på samma gång, cancer, missfall, böldpest, födelsedagar och rynkor. Allt, alltid.
Det finns inget annat att göra än att gråta åt det eller låta bli. Själv föredrar jag gråten men det funkar inte alltid.
När saker i livet ändå går rätt ok mot alla odds kan du ge dig på att du kommer uppfyllas av en outsäglig paranoia om att något snart kommer gå fel ska du se. Detta är helt naturligt och är en del av lagen om alltings djävlighet.
En annan sak om mänskligheten är att det alltid kommer finnas någon som är mer korkad eller fulare än du. Så är det bara, alltså finns det ingen orsak att grina över spilld intelligens och sneda tänder utan det handlar istället om att skaffa vänner som får dig att må bra. Oavsett om det är för att de är snygga och trots detta vill vara din vän eller för att de helt enkelt är fulare än du och får dig att känna dig snygg.
Det är bra att vara puckad, ointelligenta människor oroar sig mindre och mår följdaktligen bättre, okej de har ingen konsekvenstänkande men de märker ändå knappt att de irriterar omvärlden, och gör de det så fattar de ändå inte vad det innebär.


Nu tänkte jag rada upp lite olika människotyper, definierat utifrån deras vanligaste fras

1. "Tänk om alla bara kunde vara snälla mot varandra" Personen i fråga är lagom puckad för att inte kunna sätta sig in i varför människor blir onda eller krigar och känner sig allmänt olycklig förutom när den är totalt världsfrånvänd och ligger hemma i sin soffa och äter godis.
2. "Skaruhaenbiraaeller?" Oftast en kille, jäkligt skön person men lagom dum i huvudet, har inga direkta problem utom arbetslöshet och dåliga betyg. Utvecklas ofta till A-lagare
3. "Jaaaag tycker sverige borde ha privat vård" Notorisk moderat, självisk empatilös djävel som inte fattar att folk inte blir sjuka för att slippa jobbet, men som inte heller fattar att skatter inte bara går till bidrag. Plastikopererar sig vid 40, arbetar över eller blir hemmafruar, skiljer sig rätt ofta eller håller ihop för barnens skull.
4. "Emo, är faktiskt mer än en klädstil" Typisk wannabe-ledsen person som inte fattat att man kan ha större problem i livet än att pappa jobbar över och mamma går på valium och att de hela tiden ger en pengar för att man ska hålla käften och se glad ut. Klär sig i "alternativa" kläder och önskar att de vågade skära sig i armarna.

Nu orkar jag inte fler idag, vi får se om det blir en uppdatering senare. Nu ska jag kolla på sailor-moon, sova och borsta tänderna.