Koma är det nya avstressad

Jag fick massage på jobbet idag.
Det kan ha varit det mest underbara som någonsin hänt mig. Att helt gratis få ligga och känna dels hur blodet strömmar ner till kinderna, dels hur musklerna liksom flyttas i vågrörelser över ryggen.
Tyvärr har jag varit ofantligt trött hela dagen efter det, tydligen en inte ovanlig bieffekt.

Innan massagen hann jag dock tänka några smarta tankar.
Till exempel, varför döper man inte om söndag till synddag?
Det skulle passa perfekt dels för att allt man gör på söndagen är synd eftersom man ska helga vilodagen. Dels för att söndagar är dagen då det är försent för allt man tänkte göra under veckan, då kan man tänka till exempel "ja, jag tänkte ju tvätta, synd att det är synddag och jag är för bakis".
Perfekt, tänkte jag i säkert tre sekunder. För sedan kom jag på att judar har sabbaten på lördagar och muslimer på fredagar och så var det med den saken Gud.

Sedan tänkte jag lite på vilken fantastiskt trevlig helg jag har haft.
På fredagkvällen kom HS hit och vi... typ.. spelade Mario och sov. På lördagen tvättade vi och kände oss duktiga och lagade extremt god mat. Jag ska aldrig mer läsa ett potatisgratäng-recept, det var ju superlätt att göra det på frihand. Sen hämtade en kompis till HS och D upp oss och vi åkte till hans och hans tjejs hus och spelade poker.
Jag vann 2 av 3 gånger. Galet!

På söndagen brunchade jag och L på GH:s
A skulle även följt med men hon var magsjuk =( Vi sprang även på M i klassen.
Sen var jag supermätt hela dagen tills jag skulle sova, då blev jag såklart dödshungrig.
Men trevligt var det!

Just nu känner jag mest av allt för att krypa ihop i sängen och läsa och äta Chunky Monkey (Och uttala det chunky munky hehe) eller bohemian raspberry. Jag känner däremot inte alls för att gå till ICA för att inhandla sagda lyxprodukt, inte heller för att lägga ut 50 kr på något helt onödigt som bara hindrar mig från att komma i mina jeans. Ska tina köttfärssås istället och äta riktig mat, det är nog ändå det jag vill.
Jag sade till mig själv när jag var på väg hem att om M är hemma så tvingar jag med henne i fördärvet (aka till ICA) men hon har inte kommit hem från jobbet/Småland/Stockholm än. (Inte helt säker på var hon just nu befinner sig och kan komma hem ifrån.)
Så det blev som sagt var inget. Tur att jag är lat på alla fronter annars skulle jag nog vara något större i omfång...

Nu ska jag stretcha ryggen samt byta om till myskläder.

Säg BLÄ till världen. BLÄ.

Ett annat litet tips jag kan bjuda på är torsdagsginochtonic.
Ja jag vet, man ska inte dricka ensam. Men EN liten drink efter superdålig dag kan jag väl få unna mig.
Det är bättre än t.ex. hetsäta havregryn eller försöka bryta något litet ben i handen, typ båtbenet. Och det har jag ingen som helst längtan efter att göra.

Ett annat tips är att lyssna på Miike Snow.
Jag längtar tills i morgon då jag kanske får testa, absolut ska fredagslyxa med mina klassisar (det låter som glassar, isklassisar.) och sedan pussas med personen jag tycker mest om i hela världen.

Varför var den här dagen så exeptionellt pissig undrar ni kanske.
Och det enda jag kan säga är typ, det kan jag inte säga för jag har inte riktigt koll på vad som är sekretessbrott.
Dagen började bra kan jag säga, vi ritade med barn och jag fick en mkt fin teckning.
Men den slutade sunkigt.
Jag blev ledsen för en onödig grej helt enkelt. Det händer.
Det positiva är att jag märkte att jag blev ledsen och faktiskt kunde känna efter ordentligt och sedan börja släppa det.
Ja, det är vad 41 timmars terapi lärt mig.
Bland annat.

En annan sak som hände idag är att jag bestämde mig för att ge TV-serien Lost en ärlig chans. Tio minuter senare bestämde jag mig för att jag varit tillräckligt ärlig och la ner.
Om jag vill kolla på konspirationsteorier och tidsresor kollar jag hellre på Star Trek.

Bearnaisechipsen blev lite bättre av att stå över natten.

Mina tips i hösthelvetet

Här kommer några användbara(?) tips till er som liksom jag lider i den första snön.
  • Överdosera C-vitamin. Inte bara för att det är nyttigt och ofarligt, utan för att det inger en härlig känsla av att bry sig om sin kropp och fäktas mot förkylningar.
  • Testa en ny sorts chips. Jag testade OLW bearnaise, jag kan säga på en gång att den var rätt menlös så ni slipper testa den smaken.
  • Stirra ut genom ett fönster under den ljusa tiden på dagen, titta på hur de deppiga små löven försvinner iväg och gläd dig åt att vara inomhus.
  • Sov med fönstret på glänt och tusen duntäcken över dig. Extrem mysighetsfaktor.
  • Tvinga någon annan att gå upp och stänga fönstret vid 4-tiden på morgonen så du slipper vakna upp i ett iskallt rum.
  • Jag vet vad ni tänker på men bearnaisechipsen smakar verkligen ingenting. Skippa dem.
  • Köp en bok och läs den istället för att kolla på TV. Nyheter är deppigt och Idol är deppigare.
  • Drick te.
  • Pussas med någon som du tycker om.
  • Linda in dig som en michelingubbe när du ska gå ut.
  • Ät svamp, svenska äpplen, satsumas och andra säsongsfruker.
  • Ät lösviksgodis och känn dig som att du utmanar svininfluensan.
  • Skaffa ett par raggsockar och lev i dem.

Helgen i summering

Jag orkade verkligen inte gå ut i fredags, men jag orkade ta mig till knivsta för myskväll. Vi såg om Wolwerine med D och drack några allmänna drinkar. (Gin&Grapetonic, Vodka&Trocadero, klassiker...) jag gick hem till HS innan filmen var klar, spelade lite mario och somnade således.
Vaknade av att HS gjorde ett attans väsen av sig. Han är inte den tystast tassande musen direkt, så kan vi säga.

Igår träffade jag K och hennes bebis A som har blivit en liten (nåja) boll av idel skratt och andra läten. Vi hade en extremt härlig promenadstund och fikade. Sen åkte jag hem, gick och lade mig direkt. (Jag orkade inte ens läsa min nya bok "One Fifth Avenue" av Candace Bruchnell. Ja det är sånt jag läser när jag inte läser barnböcker, Gunnar Björling, kurslitteratur, självbiografier eller nobelpristagare. Jag råkar älska Chick-lit för att det är så lättkonsumerat. Och ibland, speciellt om man läser Marian Keyes vilket jag gör slaviskt, så handlar det om riktiga saker. Död, missbruk, kvinnomisshandel och ätstörningar.)
Jag var hemma halv tio.

Just nu längtar jag efter att få gå och lägga mig. Jag har städat hela lägenheten idag, till och med mitt eget rum, och sen när det var klart belönade jag mig själv med satsumas, slånbärssaft och guacamole+chips.
Och Criminal Minds.
Så jag har haft det extremt skönt.

Inte som tjejen jag mötte i tvättstugan i förmiddags.
Hahahahaaha

Okej...

Vi har inga bokningsbara maskiner i vår tvättstuga.
När en maskin är klar finner jag ingen som hellst mening i att stå som ett fån och vänta på att klädernas ägare ska komma och fösa ut sina persedlar ur sagda maskin. Speciellt som folk i allmänhet inte har någon tidsuppfattning och mer än gärna låter pryttlarna ligga och mögla i två-tre timmar.
Således brukar jag tömma ut kläder så fort en maskin blir klar och proppa in mina egna små gulleplagg.

Idag tvättade världens mest organiserade person. Hon hade tagit upp 4 av 6 tvättmaskiner. På varje maskin låg en blå ikeakasse. Detta innebär att hon sorterat allt innan hon gick ner i tvättstugan. Efter färg och värme.
(Jag sorterar uteslutande efter värme, 40 eller 60)

När hon kom in, ovanligt punktligt för att vara människa, låg hennes tvätt i en stålkorg en bit bort. Kassen hade jag lagt ovanpå tvätten.
Hon rusade fram till maskinen, som numera innehöll mina kläder, och stannade sedan upp. Hon såg upp på mig. Jag pekade med tummen på hennes kläder. Hon fortsatte stirra på mig, sedan på tvättmaskinen. Jag pekade igen.
Då frågade hon något i stil med "Var är kläderna som var i maskinen". Jag sa där, eller ja eller dylikt och pekade igen.
Hon gick förbryllad till sina kläder (eller förbannad, vem vet) och fortsatte sedan med att proppa in dem i en torktumlare. När övriga maskiner blev klara delade hon upp kläderna en gång till och tog därmed upp de enda bra 2 torktumlarna. Med blå påsar ovanpå.

Jag vet inte varför jag tycker det är så skrattretande. Något i hur förvånad hon blev över att någon hade flyttat på kläderna så de låg någon annan stans än hon förväntade sig visar på en enorm naivitet och dessutom ovana att tvätta i en delad tvättstuga.
Det är lite tragiskt.



Epic Fail

Alltså... Jag skulle verkligen träffa klassen idag. Jag tänkte verkligen det.
Och sen kom jag hem och behövde tvätta håret och betala räkningar och ringa samtal och sen kom jag på att jag ju måste kolla på Greys Anatomy.
Ju!
Och dessutom har jag en avokado jag måste äta upp och pommes frits i frysen och så ska jag till Knivsta senare och till Stockholm i morgon.

Så att...
Jag förtjänar att sitta hemma med en skvallertidning några timmar! Faktiskt!

Övertrött är det nya pigg

Om någon skulle koppla bort min ryggmärg från hjärnan skulle det inte märkas.
Växlar konstant mellan att vara hyper och dödstrött. Pladdra som en idiot eller stirra tomt.
Jag längtar till på söndag. För söndagar är min nya sova hela dagen-dag. Då behöver jag inte göra något alls.
Tyvärr resulterar det i att jag har mindre rena underkläder än optimalt.
Men så kan det vara!

Nu.. sömn...

Dagens...

Tänkte bara lite snabbt lista dagens

Höjdpunkter
: En kopp riktigt kaffe. Att slutföra en uppgift på praktiken kändes extremt produktivt. Själva jobbet på praktiken, barnen är helt underbara! I f-ing love it! En lugn stund mitt på dagen. Badet jag tog när jag kom hem. Att iklä mig min mjukisuniform efter badet. Att HS kommer hit inom en timme.

Lågvattenmärken:
Att slå i foten så det blir ett skitstort blåmärke var inte så kul. Att hemresan tog en kvart längre än igår. Att min teleoperatör är sämst och kanske inte låter mig flytta över mitt nummer till Telia. Att mitt hår är ett enormt trassel efter badet. Tre nya stressochdåligluftfinnar.

Kloka beslut
: Att inte spela super mario i badet. Jag är dålig nog på undervattensbanorna som det är. Tror inte att det är inlevelsen jag saknar...

Nu ska jag dricka en liter vatten och försöka varva ner/bli pigg.

Hur orkar folk...

Förut, i den abstrakta dåtiden innan jag började min praktik, kunde jag ofta undra hur folk orkar saker och ting.
Till exempel, hur orkar människor fixa håret innan klockan åtta på morgonen. Hur orkar folk träna 5 dagar i veckan. Hur orkar människor vara så förbaskat störiga som de ibland är.

Dethär är saker jag inte undrar över längre.
Istället undrar jag:
Hur orkar folk laga middag. Hur orkar folk åka hem från jobbet. Hur orkar de kolla sina mail, hur orkar folk titta på TV. Hur orkar alla att duscha på morgonen.

Själv orkade jag dricka ett glas saft när jag kom hem. Och stirra in i väggen. En aktivitet jag snart ska återgå till.

Nu: sockerhype

Vad kan jag säga? Är dödstrött. Min dator verkar vara lika seg som jag. Inte för att jag förstår varför. Har den rusat runt med massor av barn hela dagen? Har den behövt tänka och fundera och dricka äckligt kaffe?
Nej.
Den har bara stått och varit avstängd i ett dygn. Otacksam är vad den är!
Jag kom i alla fall hem på 30 minuter idag, superskönt.
Mindre super är att jag måste hitta på en middag. Alltid är det samma sak... Supertrist.

Allt jag vill göra är att tvätta av mig all svett och gå och lägga mig med en mysig bok.
Tyvärr skulle jag nog inte orka fokusera på hela meningar i mitt nuvarande tillstånd.
Lär piggna på mig lagom till klockan är halv 10 och det är dags att sova.


Vilodagen

Min telefon är hel! Den blev inte skrotad utan extra kostnad! Lagningen gick på garantin. Lycka!
Har inte längre fantomkänslor i höger hand. Måste inte stå ut med liten display och sakna min ringsignal.
Kan åter skriva in saker i att göra-lista.

Allt är som det ska vara, höger axel nästan ur led, drömde att jag fick myggbett över precis hela vänster arm, vaknade kvart i sju.
Galet skönt att vara och bara skrota. Vila upp mig innan en veckas hårt arbete och äckligt kaffe. (På min praktik bryggs det inte, utan tappas ur äcklig maskin, till och med det svarta kaffet smakar sött. Och det är långt ifrån hett.)
I övrigt trivs jag bra, arbetstiderna är helt ok trots att jag måste hetsa i mig lunch på 30 minuter. Det är kul att börja göra riktiga psykologsaker. Typ, kopiera papper och skapa journalmappar. Och skriva utlåtanden, formulera mig och lära mig hur man tolkar test.

Det känns som att tiden kommer gå extremt snabbt.

Och att jobba heltid tar bort mycket dåligt samvete över att sitta och glo på TV-serier en hel söndag. Förtjänar det eftersom jag jobbar hårt hela veckan! (OBS har bara jobbat tre dagar hittills)
Det känns däremot lite konstigt att inte kunna gå ut alla dagar i veckan och sova till tio på morgnarna. Men om jag kunde vänja mig vid det kan jag vänja mig av med det. I gymnasiet gick vi minsann 8-16 nästan varje dag.
Fast. Då satt jag mest stilla och tog anteckningar.
Nu springer jag konstant mellan kopiatorn, rummet vi sitter i, kaffemaskinen, olika klassrum och konferensrummet.
Och mer spring lär det väl bli ju mer jag får och kan göra.
Inte konstigt att dagarna går brutalt fort. (Utom sista timmen, den går alltid galet långsamt, men det njuter jag av för jag är oftast själv då och så har alla lärare gått hem så det är tyst och skönt och jag kan dricka te, äta äpple och lära mig saker i min egen takt samt plocka undan alla halvtomma kaffekoppar som förökat sig under dagen)

Och när jag kommer hem på kvällarna är jag så trött att jag bara vill banka huvudet i väggen och falla i en drömlös sömn tills det är dags att gå upp och ut i frostmorgon igen.

Igår var jag på loppis och köpte extremt fina saker för 45 kr. Det kändes extremt bra.
Sedan liten familjetid och hem igen. Var hemma vid tio över tio. Somnade nästan genast. Vaknade igen av att grannarna antingen hade sätta-upp-tavlor-party eller något mycket mer onämnbart. Ja, ni fattar.

Nu ska jag göra någon trött form av lunch bestående av rester. (vad gör man av potatismos?)
Sedan få träffa sovande pojkvän som varit vaken typ 36 timmar.
Eventuellt kolla Greys Anatomy också.
Definitivt.


nummer 1 av 14?

Det är väl klart att internet ska dö när jag är mitt uppe i att koka saft, dricka kaffe, skriva blogginlägg, leta efter buss till Stockholm, göra mig i ordning, städa rummet och packa en väska.
Jag visste att jag borde gått upp när jag vaknade klockan sex.
En sak är säker. Jag kommer inte i tid till loppisen jag ska vara på kvart i tio. No way no how.
Speciellt som mitt telia simkort har kommit och jag måste skriva ner alla telefonnummer jag har.

Ok, nu är saften klar.
Den blev god!

Jag har en kvart kvar att göra allt det andra.

Att skriva telefonnummer tog en kvart. bra. Nu har jag officiellt missat bussen.

Så är det

Alltså, folk vänder sig alltid till mig för att få reda på vad som är hippt och inne.
De frågar ideligen, "Mimmi, vad är nytt i ditt liv? Berätta allt du vet och kan! Oh, dela med dig av din visdom!"
okej, här är ett tips från mig till er.
Köp inte den där pastan som ser ut som jättestora penne fast inte sneda i snittet.
De kallnar jättefort på grund av all luft som får plats i dem.

Annars började min praktik idag. Det känns bra, jag försov mig inte. Jag har nog fått en plats jag kan trivas med.
Men hu sjutton vad trött man blir. Och lätt hjärndöd.

Jag tror det lutar åt att jag blir en helgbloggare ett tag.

Förändring

Okej gott folk, ärligt talat. Det är dags för en förändring. Inga fler bitterheter, tråkiga saker händer bara tråkiga människor, riiight?
Hädanefter kommer denna blogg handla om mode. Och andra livsviktiga roliga saker. Som fest, nagellack och mina relationer. Och saker, alltså, prylar, haha.
Sedan jag började i terapi har jag insett att jag inte borde bli psykolog, jag borde bli kändis, livscoach och författare av populärvetenskaplig litteratur. Jag beundrar verkligen Mia Törnblom. Så jag ska bli som henne, ja utan drogerna förstås, HAHA.
Kvällens halloweenoutfit blir grå mus, fast inte den som sitter stilla i ett hörn och säger pip, haha. Nej, jag börjar med Frosty Wine, rött nagellack, fortsätter med grå sammetskjol (velvet is BACK girl!) och grå urringad topp. Sedan ska jag platta håret och ha musöron. Jag lovar att lägga upp en bild så fort jag är färdig, så om tre timmar ungefär. HIHI.

Vad ska ni klä ut er till, hihi, spännande!


Ja, okej då, inte ens jag orkade med detdär, men det är ju Halloween och det är då man måste göra sitt bästa för att skrämma skiten ur sina medmänniskor.

Fredag

Jag fånglor på Ugly Betty, det är tråkigt. Men jag behöver all uppmuntran (och choklad) jag kan få tag på.
Såhär tog jag mig hem från skolan idag.
I snöäckel. Två, TVÅ, bussar åkte ifrån mig, jag fick ta crapbussen som inte åker ända hem. Jag har typ aldrig haft så blöta strumpor, sedan igår i allafall.
Nu måste jag bada för att orka gå på halloweenfest.

Veckan som gått

Det är definitivt mental söndag idag. Förra kursen är slut, jag ska träna, fika och ha mentorsmöte idag. Imorgon börjar en ny mardrömskurs (som säkert blir asrolig men krävande) och jag kommer inte få sova på en månad. Dessutom är det vinter.

Veckans händelser

Jag har haft blödande tandkött sedan i söndags, på grund av biopopcorn. Aldrig mer. Filmen var stört bra. Eagle Eye, en högbudgetfilm som jag inte sett reklam för någon stans. Den kördes i en salong med 4 rader. Typ 30 platser. HELT SJUKT. Istället får skitfilmer som "Gullan och småhamstrarna" "Ogenomtänkt dialog och mycket blod" och "Remake på TVspel nummer 715" onödigt mycket plats. Oj, jag glömde "Ironisk lek med stereotyper 11" som fått så mycket beröm. Blä. Jag blir ilsk på konsumtionssamhället, det är vad mitt blödande tandkött påminner mig om.

Jag har nått insikt i terapin, och i skolan. I förrgår lärde vi oss att KBT(Kognitiv Beteende Terapi) mest verkar vara bullshit när allt kommer till kritan. (Det var vad jag lärde mig i allafall!) Och att många föreläsare är galet partiska och när sina teorier som vore de spädbarn. Jag har också insett att det kanske inte är mitt liv som måste förändras, utan min inställning till det.

Jag har varit på PDT-kväll (PsykoDynamisk Terapi) och känt gemenskap och lättnad. Det verkar som att PDT-psykologer trots allt får jobb efter skolan. (Positivt i och med att fem års studieskulder kanske inte är så jävla lätt att betala tillbaks på en ica-kassörskas lön)

Jag har plockat fram dunjackan. Jag insåg igår att det är iskallt, vare sig jag accepterar att det börjar bli vinter eller ej. Bäst att anpassa sig tänkte jag och upplevde återigen den fantastiska känslan av att vara iklädd ett duntäcke med många fickor.

Jag har även insett att världen inte räcker till, eller var det 007 som upptäckte detta?

Veckans "nyheter"
Blondinbella är dyslektisk
Det blir vinter minst en gång per år
TV är lika mycket skräp som alltid
Man får hål i tänderna av godis

Det var väl ungefär allt...

Aldrig mer popcorn

Alltid lika härligt att vakna med blödande tandkött.

Okej, dags att generalisera.

Saker alla hatar men ändå gör
  1. Bära matkassar. Det går inte att gilla att bära två tunga plastkassar som skär in i händerna och dunsar med vassaste mjölkpaketskanten mot ditt smalben. Alla gör det. Även om du tar bilen eller cykeln eller pojk/flickvännen till affären och låter den göra grovjobbet måste du ändå släpa kassarna från bilen/cykeln/partnern upp för trapporna in i hemmet. Tar man bilen sabbar man dessutom naturen, och att alltid tvinga sin kille/tjej att bära kan skapa slitningar i relationen på grund av orättvisa. Cykeln kan gå sönder under alla astunga kassar. Alltså hatar vi att bära matkassar.
  2. Gå ut. Jag menar inte ut i naturen, jag menar gå ut i dess fullaste benämning. Visst det är askul om man är lagom full. Men det blir man aldrig, det är alltid såhär: förfest hos någon, alla blir fulla utan att märka det, de som är nyktra går hem och lägger sig när alla andra drar ut. Två personer börjar bråka, med varandra eller utomstående, när "resten av gänget" ska mötas upp. Tre kommer inte in, en börjar flodgrina och alla som tyckte de klarade sig någotsånär vaknar men världens baksmälla dagen efter. Ingen får ligga om de inte redan är ihop, och ofta inte då heller. Musiken är by definition för hög, för låg eller för dålig. Ölen är för dyr eller så är shotsen för billiga. Alla som mot alla odds lyckas få ragg kommer ångra sig i morgon. Därför hatar vi utgång.
  3. Tjuvlyssna på andra. Visst, det är kanske lite spännande att ta del av någon annans högst privata konversation, men oftast blir man lätt illamående och allmänt hatisk. Insikten att folk i allmänhet är 13 gånger dummare än du kunnat föreställa sig knackar dig på pannan. Och alla gör det, för ibland dör mp3n ibland är boken utläst och man måste ändå ge sig ut i en värld fylld av fjortisars killproblem, emos musiksmak och gamla tanters tjatter om att när de var unga... Därför hatar vi att tjuvlyssna.
  4. Kolla på dokusåpor. Se övre punkten med insikt om att folk är puckon, men eftersom man känner sig lite mer delaktig i valet att glo på skräpTV får vi även något dåligt samvete. Att undvika att titta på dokusåpor är omöjligt för alla som har en TV, eftersom 75% av alla program är "reality TV". Dessutom finns det en allmän uppfattning att senaste trend-DSen är ett ok samtalsämne på lunchen, som inte kan störa någon. Man är hopplöst ute ur konversationen och gemenskapen om man inte sett något, så många glor bara för att ha en åsikt om skiten. Alltså hatar vi/borde vi hata dokusåpor. 
Saker Mimmi gillar. (För att inte totalt negga ur, fast alla verkar ju gilla det...)
  1. Köpa smör. Riktigt smör, som man bakar med. Det ger mig en känsla av att skicka ut signaler till världen om att jag är "en sådan som bakar", samma känsla när jag köper grovt mjöl. Nu är jag visserligen bakbesatt så det stämmer ju, vilket gör överlägsenheten ännu större. Dessutom vet jag att jag med gott samvete kan mosa i mig bullar med samma kalorihalt som chips och ändå vara duktig, eftersom jag bakat det själv. 
  2. Lösa korsord. Exakt samma anledning som att köpa smör, fast mer i smyg såklart. Jag får känna mig smart. 
  3. Blogga. Det kanske ni redan hade listat ut, men när jag började blogga gick jag från att prata med mig själv till att tänka i blogginläggsmeningar. Det är skönt, allting blir så enkelt och strukturerat mitt i all bitterhet då.

SJUKT

Vintertid. Jag vaknar med ett studs och är aspigg klockan åtta. För min kropp är van vid att mögla upp någon gång vid niosnåret. (och för att jag inte är bakis...) Plötsligt är jag ett under av energi och dygd. Som att livet är fullt av möjligheter, som att... som att jag kommer hinna lösa söndagskrysset. Att glo ut genom fönstret kväser dock all känsla av att vilja uträtta något, och den kalla luften ifrån detsamma intalar mig att gå tillbaks till sängen, men en kopp kaffe kanske.
För varför i helvete ska man vara vaken när solen inte är det?

Ilska

Jag imdb:ade precis Olivia Wilde, thirteen i House. HON ÄR 24.
Två år äldre än mig. ALLA som är kända är det redan. Skit.
Inte för att jag strävar efter att bli kändis, men det är fan surt att alla superkända människor är yngre än mig eller min storasyster. Bittert.

Varför är det måndag på en fredag?!

Jo, jag vet att jag har illusions of grandeur, men ändå. Personligen tycker jag att hela Sverige borde läsa min blogg, och fylls av en ondskefull tävlingslusta när jag bloggar. Resultatet blir kanske lite krystat ibland, men oftast är det som när jag bakar.
Jag kan ju inte ens acceptera att göra vanliga muffins, utan införskaffade en muffinsform som gör muffinsarna till små rosor. Snacka självupptagen.
Nu sitter jag här, i det bedrövliga morgonljuset (som så att säga lyser med sin frånvaro... haha dåliga ordvitsar äger) himlen är episkt ljusgrå vilket matchar de svarta trädgrenarna, och har lätt ågren.
Det är fredag idag, om två timmar ska jag åka hem till M i klassen och grupparbeta, sedan har jag skola från 15-17. Imorgon, klockan 1151 anländer min kra Mor och våran absoluta favoritfamiljevän Ö. Det ska bli jättekul. Men jag har lätt prestationsångest. Jag har bakat en pumpapaj som jag inte vet om den är god ens, dum idé! Jag behöver städa för att lugna mina nerver men M sover och jag vill faktiskt inte väcka henne. Hon går vanligtvis upp klockan 5 på morgonen, då borde hon få sova till 11 idag. Men ändå. Och i kväll ska HS komma och jag ska mata honom med chips och vi ska klappa på varandra och försöka glömma vårat traumatiska tjafs vi hade igårkväll. Det är iofs redan glömt, men vi måste ändå kramas lite extra har jag bestämt. Bråka på telefon suger. Jag hinner iaf inte städa i kväll.
Sen  vet jag faktiskt inte vad vi ska göra i morgon.
Jag är bättre på att förhålla mig till en person i taget. Får jag gäster som är plural trycker jag mest i dem massa mat. Och kan man bjuda sin mamma på vin till lunch? Hade det varit min pappa hade jag gjort det... SVÅRT!
Nu börjar min fot somna så att det gör ont. Jag ska nog duscha eller nåt. (titta! rättstavat! sch!!!!)

Tidigare inlägg Nyare inlägg