20080328

helvetiska portar slås upp vid slutet av porten
du avger ljud jag inte vill kännas vid, vätskor ur ditt ansike jag vägrar vidröra med blicken
så det kan lika gärna skymma
jag kan lika gärna hamna på undersidan av solsystemet
i miljontals år, helt hjärnstilla, i meditativ mjukhet
välj de sista utposterna medan jag kysser din pannas oskuldsfullhet
planera tills jorden sinar och marken väller genom porerna, och öarna torkas upp, bäckarrs fåror vävs samman och fylls igen.
Jag känner hårstråt mot kinden som det enda verkliga, hör mina tankars sus genom huvudet och jag undrar varför jag aldrig når fram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback