20071018

Igenkänning, under stjärnor står jag, i höstkyla
det är min å nu, jag är hemma i mig
Vill gå den mörkaste vägen, som leder längst bort
Fruktar mest min livsglädje
Inte gå hem, vill fortsätta gå
In i kylan med hjärtat bakom ögonen
Det här är jag in i minsta förvirrelse
Jag har saknat mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback