kreativ röra

Hur är det med muren?
Är den återuppbyggd och förstärkt?
Jag kan inte forma någon bild.
Jag har inte längre någon relation till muren.
Den definierar mig inte, den är kanske grå av betong
Ingenting syns igenom
Jag hyser inga illusioner, inga förhoppningar
Jag känner ingen sorg
Det är bara jag och min klockas tickande
Mitt hjärtas uppgivna slag
Jag känner hur blodet droppar ur mig
Jag hör galningars ångestvrål
Men jag tänker inte
Jag känner metall mot mina tänder och spänningen i min käke
Gnagande hunger i magen och slitningar i min kropp
Det är bara jag och min kropp och min skugga
Ingen eftertänksamhet
Jag orkar inte resa mig och justera
Jag orkar inte sluta skriva och somna
(Min fläskläpp, mina anklar min mage
allt känns främmande och konstigt
obehagligt och utomkroppsligt)
Jag vet inte vad jag skriver längre
Ingenting är tillräckligt
Jag vill kunna andas
Inne i min mage är en man som skruvar fast något mot väggen