telepatetisk

Var hemma hos mamma en snabbis och firade mors dag, åt svingod kardemummakaka med vinbär, grädde och rabarberkräm, letade hemma efter en bok jag brukade läsa som barn. Hittade istället vår Nintendo Game & Watch Donkey Kong JR. Kick-ass. Som min syster sa, "det sitter liksom i ryggmärgen hur man spelar det". Störigt kul och vanebildande är det i alla fall. Har en känsla av att Sonny kommer 1. vilja leka med den 2. bli sur när han inte får det 3. reta mig för att jag bara gillar sjukt enkla och repetitiva spel.
Det gör faktiskt ingenting.
En annan rolig grej är att jag åkte två platser bakom en klasskompis på bussen hem. Det märkte vi när vi gick av för vi bor i samma kvarter. Ibland är man sämst. Jag sov iofs typ 80 % av resan. De andra 20 procenten försökte jag läsa en deckare jag läst säkert 30 gånger tidigare. Men det gick ju inte så bra eftersom jag hela tiden somnade. Jag dreglade i alla fall inte på mig själv. Eller någon annan för den delen. 

Nu har jag ätit spagetthi och köttfärssås för andra gången denna vecka.
Nu LÄR jag spela Donkey Kong tills jag får den speciella sorts tinnitus man får av det spelet. Och ont i tummarna. Och vredesutbrott när jag sumpar mina tre liv. Och just det, försöka få 999 poäng. Det har jag hittills bara lyckats med en gång i mitt liv.

Det var en onödig sommar...