telepatetisk

Jag orkade verkligen inte gå ut i fredags, men jag orkade ta mig till knivsta för myskväll. Vi såg om Wolwerine med D och drack några allmänna drinkar. (Gin&Grapetonic, Vodka&Trocadero, klassiker...) jag gick hem till HS innan filmen var klar, spelade lite mario och somnade således.
Vaknade av att HS gjorde ett attans väsen av sig. Han är inte den tystast tassande musen direkt, så kan vi säga.

Igår träffade jag K och hennes bebis A som har blivit en liten (nåja) boll av idel skratt och andra läten. Vi hade en extremt härlig promenadstund och fikade. Sen åkte jag hem, gick och lade mig direkt. (Jag orkade inte ens läsa min nya bok "One Fifth Avenue" av Candace Bruchnell. Ja det är sånt jag läser när jag inte läser barnböcker, Gunnar Björling, kurslitteratur, självbiografier eller nobelpristagare. Jag råkar älska Chick-lit för att det är så lättkonsumerat. Och ibland, speciellt om man läser Marian Keyes vilket jag gör slaviskt, så handlar det om riktiga saker. Död, missbruk, kvinnomisshandel och ätstörningar.)
Jag var hemma halv tio.

Just nu längtar jag efter att få gå och lägga mig. Jag har städat hela lägenheten idag, till och med mitt eget rum, och sen när det var klart belönade jag mig själv med satsumas, slånbärssaft och guacamole+chips.
Och Criminal Minds.
Så jag har haft det extremt skönt.

Inte som tjejen jag mötte i tvättstugan i förmiddags.
Hahahahaaha

Okej...

Vi har inga bokningsbara maskiner i vår tvättstuga.
När en maskin är klar finner jag ingen som hellst mening i att stå som ett fån och vänta på att klädernas ägare ska komma och fösa ut sina persedlar ur sagda maskin. Speciellt som folk i allmänhet inte har någon tidsuppfattning och mer än gärna låter pryttlarna ligga och mögla i två-tre timmar.
Således brukar jag tömma ut kläder så fort en maskin blir klar och proppa in mina egna små gulleplagg.

Idag tvättade världens mest organiserade person. Hon hade tagit upp 4 av 6 tvättmaskiner. På varje maskin låg en blå ikeakasse. Detta innebär att hon sorterat allt innan hon gick ner i tvättstugan. Efter färg och värme.
(Jag sorterar uteslutande efter värme, 40 eller 60)

När hon kom in, ovanligt punktligt för att vara människa, låg hennes tvätt i en stålkorg en bit bort. Kassen hade jag lagt ovanpå tvätten.
Hon rusade fram till maskinen, som numera innehöll mina kläder, och stannade sedan upp. Hon såg upp på mig. Jag pekade med tummen på hennes kläder. Hon fortsatte stirra på mig, sedan på tvättmaskinen. Jag pekade igen.
Då frågade hon något i stil med "Var är kläderna som var i maskinen". Jag sa där, eller ja eller dylikt och pekade igen.
Hon gick förbryllad till sina kläder (eller förbannad, vem vet) och fortsatte sedan med att proppa in dem i en torktumlare. När övriga maskiner blev klara delade hon upp kläderna en gång till och tog därmed upp de enda bra 2 torktumlarna. Med blå påsar ovanpå.

Jag vet inte varför jag tycker det är så skrattretande. Något i hur förvånad hon blev över att någon hade flyttat på kläderna så de låg någon annan stans än hon förväntade sig visar på en enorm naivitet och dessutom ovana att tvätta i en delad tvättstuga.
Det är lite tragiskt.