telepatetisk

Jag är brutalt trött.
Detta är min (hrm) koffeinfria dag (en kopp kaffe är ingen kopp kaffe, so make it a big one) och jag är trött beyond beleaf. Jag har sovit som en ko eller så, och försökt ta ett avslappnande bad, samt bråkat om polisen och deras sätt att hantera nerknarkade tonåringar.  Det var inte varken uppiggande eller avslappnande, så nu försöker jag rensa huvudet istället.
Som vanligt när jag åker tåg börjar jag tänka på hur min stora fantastiska roman ska börja och vad den ska handla om. Jag har insett att problemet med att skriva den boken jag en gång ska skriva är att jag inte äger någon laptop och därför inte kan skriva medan jag åker tåg eller badar. Och det är bara då jag har tillräckligt bra idéer och meningar flytandes omkring i huvudet, redo att fångas.

Sedan i lördags har jag sovit hos K, vi har vinat, pratat, kollat film, ätit frukt, träffat folk och haft det allmänt slappt, roligt och trevligt. Vi har även druckit kaffe.
Igår såg jag, H, S och S på futuramafilmen The Beast With Two Backs, som jag starkt rekomenderar om man gillar Furutrama. Jag kan citera i stort sett 70% av alla avsnitt och kvalar därför in som nörd.

Jag skulle ge min vänstra lilltå för en kopp kaffe och en färdiglagad middag. Allt detta fick jag igår, det är ordning på pojkarna säger jag bara! H och S bor lite som jag och M, förutom att deras namn inte börjar på samma bokstav och att de är killar och by definition vägrar städa. Jag fick inte ens städa, då blev H arg. Först trodde jag inte han var allvarlig, i och med att jag var hög på dagens tredje kopp kaffe och då tar jag inte någon på allvar. Jag ser på dem med milt förstående och mycket mycket lyckliga ögon och ignorerar vad de säger.  Jag gillar den känslan.  I allafall fick jag i princip en utskällning för att jag städade och inte istället kollade på Chuck, en serie som verkar bra, men jag ville inte sabba den ifall jag skulle börja se på den genom att börja på avsnitt 11. Ingen förståelse visades för detta inre tillstånd som jag i och försig var för trött för att förmedla.
Sedan kollade vi på fotboll, österrike-tysklandsmatchen, jag hejade på tyskland, mest för att K är halvtysk och för att österrikarna var mycket fulare och sämre. Dessutom kände jag igen namnet Klose vilket sealade dealen.
Blev körd till pendeln när H skulle till jobbet, vi började (och med vi menar jag jag) bråka om trafikregler och den abnormt smaklösa låten som H körde i sin bilstereo. Eftersom jag hatar att ha fel vägrade jag lägga ner trafikregelsbråket. In fact tänker jag tillbringa så lång tid som krävs för att hitta bevis på min korrekthet. Låten i fråga hette Tsunamipunani och var ganska äcklig. Och politiskt inkorrekt. Jag skulle nog inte hatat den så mycket om den hetat flodvågsfitta, men jag gillar ordet punani (mest för att det är indiskt eller vad det är) och jag hatar artisten som sjunger låten(troligen mest för att han är dålig och för att H gillar den, det är lite ansträngande men vissa vanor är svåra att ta sig ur).
Nåväl, imorse kollade jag och K på scrubs, hon drack kaffe och jag såg på. På torsdag åker jag tillbaks och sedan vidare till Tranås för diverse festligheter jag ser fram emot. Frågan är bara när och hur jag ska lyckas vila upp mig.

För övrigt pissregnar det, och jag har tankar på att anmäla TVinnehav, eftersom jag inte klarar av att bryta mot regler. Det eller så slänger vi TVn vi haft en vecka och fortfarande inte kopplat upp. Jag får förföljelsemani av att skriva detta, nu kommer radiotjänst komma hit och döda mig. Fan.
Men jag tror jag ska läsa några tjejtidningar och äta någon random maträtt.

Jag återkommer när jag inte skulle ge min högra hand för en powernap.